Schwiiing

Ungefär så kändes det i brallan när jag körde igång COD - Black Ops förut. Riktigt snygg intro och menyer och så. Ställde upp grafiken till max och kastade mig in i striden med en okastrerad hanhunds iver. Tyckte att grafiken var lite sådär faktiskt. Det hackade inte, vilket jag var tacksam för. Men jag hade allt för mig att grafiken borde vara bättre än så här. Nåväl, gjorde ett uppdrag och kände att jag var ganska nöjd ändå. Skulle stänga av för att hämta ved när jag kände att jag var tvungen att kolla upp grafiken ändå. Kan ju inte bli mer besviken. Och denna känsla jag fick visade sig vara korrekt. Upplösning på 1024x768 och aa på x4. Hmm... Ändrade till 1920x1200, aa x16. Började nästa uppdrag. Det var andra bullar det! Schwiiing! Dock är det en sak som jag är lite fundersam över. Som kan ses på bilden ligger det två produkter av den mer ätbara typen framför kartongerna. Dessa har jag inte köpt själv utan de följde med de två beställningarna jag gjorde. Jag blev lite perplex när jag först fick påsen från Alina. Jag tänkte med inte så lite sarkasm när jag öppnade Inets paket: "Håhå, nu ska vi se vad vi har för godsaker här! Hoh...va i helvete!?!" Jojomän, låg det inte godis här också? Man funderar ju lite på om det är något sätt att se till att folk är feta och inaktiva så att de inte kan göra annat än att spela spel och således vara i behov av datoror? Fan tro't. Fast man ska väl inte vara allt för negativ. Fick gratis träplugg som beställningstillval för ett tag sedan när jag skulle beställa...nåt. Kommer inte på vad det var, men lite grann drog man på smilbanden. Och nej, några träplugg beställdes det inte.

Blev dags att göra en laddning med muffins igen. Gjorde tre varianter, varar två känns igen sedan den förra bakdagen (kladdmuffins och blåbärsmuffins). Men det fick också bli

hallonmuffins som är gjorda på samma grundrecept som blåbärsvarianten. Grejen med dessa muffins är att det istället för crème fraiche är yoghurt med samma smak som bä

ren. Funkade ruskigt fint med blåbärsvarianten sist och det ska sannerligen bli intressant att testa hur det blir med hallon denna gång. Har redan levererat lejondelen till mor och far. Stoppat resten i frysen med undantag för en av varje sort som ska inmundigas under helgen. Ska ta mig en hallanmuffin och de två sista av mina pepperkakor, en stor kopp kaffe och titta på de två sista avsnitten av säsong 3 av 24 nu.

Kollade på de två första filmerna i Jason Bourne-trilogin igår kväll. Tycker att dessa filmer är bland de bättre filmerna man kan se faktiskt. Kan ju också vara för att jag är ett stort fan av Robert Ludlum som skrivit böckerna som filmerna och karaktärerna är baserade på. Men jag gillar verkligen stämningarna i filerna väldigt mycket. Det är inte en massa stora explosioner som känns totalt omotiverade eller en massa trötta one-liners med följt ett trött matchogrin. Visst finns det en hel del spektakulära scener så som de många biljakterna, men ändå. Tycker också att Matt Damon är som klippt och skuren för rollen som den problemtyngde lönnmördaren Jason Bourne. Likaså är Franka Potente väl vald som Bournes flickvän Marie. Det är inte några stora gester eller stora känsloyttringar dem emellan, utan något mer subtilt och trevande som ändå är ganska uppenbart. Hollywood har ju en ovana att välja bort det som är subtilt och som kräver lite mer tankeverksamhet. Det finns ju ett antagande att underhållning innebär minimala övningar för såväl kropp som själ. Jag är av övertygelsen att sinnet kan behöva lite stimulans och att den stimulansen ger en underhållning som är av betydligt högre kvalité än att få exakt det man redan vet att man kommer att få. Så är det inte riktigt med Bourne-filmerna. Allt är inte precis klart som korvspad, mer än att hjälten med störta sannolikhet kommer att lyckas med vad han tänkt ta sig för (typiskt för genrens storys i allmänhet och Ludlums i synnerhet). På ett eller annat sätt. Skurkarna är inte heller alltid lika lätta att upptäcka så fort de äntrar filmruta nummer ett. Alla som ingår inom skurkarnas sfär inte nödvändigtvis onda utan är mer av ett verktygs karaktär, de kan i sig anses som offer till viss del. Den typen av dynamik är man inte direkt bortskämd med när det vankas skjutarfilm. Man bör heller inte underskatta den barnsliga glädje man kan känna när man drabbas av filmernas MacGyver-sekvenser. Förväntan är total! Det här ska bli kul att se hur han tänkt lösa det här! Och sedan har vi då Matt Damon. Alltid sevärd, alltid jävligt bra. Filmernas gråskala och lite oansenliga miljöer är precis perfekt för Damon. Han är väl alldaglighet i Hollywoodtappning, skulle man kunna påstå. Hans parhäst Ben Affleck skulle vara totalt fel i samma roll, både vad gäller utseende men framför allt skådespelartalang. De är på varsin ände av skalan som jag ser det. Damon är inte så där provocerande matchosnygg och självklar som sin kollega utan är tvärtom lite grann pojkaktigt ofarlig. Lite grå, men är en fröjd att skåda. Tror det har en hel del att göra med god smak också, att Damon lyckas välja roller som är passande för honom. Det är något som brukar vara ett ganska gott tecken om man letar efter skådespelare av klass. Han kan vara huvudrollsinnehavare som i Bournefilmerna men kan lika gärna vara en bifigur som i Ocean-filmerna där herrar Pitt och Clooney breder ut sig ganska ogenerat.