Blåser ganska bra och det - Suprise Surpise! - snöar! Kanske inte en tvättäkta snöstorm men ändå fullt möjligt att det skulle kunna bli en. Kanske inte.
Har bakat muffins idag. Jepp, ganska nöjd med mig själv. Och ja, jag är sjukt trygg i min egen sexualitet. Det är nog det enda jag är trygg i. I alla fall, resultatet blev faktiskt riktigt bra. Gjorde två varianter, blåbär och choklad. Eftersom jag knappast lär orka eller hinna äta dem alla har mina kära föräldrar förärats med lejonparten av det som bakats. Min mor verkade inte vara allt för upprörd över att ha fått konkurrens på bakverksfronten. Snarare tvärtom. Farsan bryr sig inte - får han nåt att sätta tänderna i som smakar bra är det skit samma vem som gjort det. Tacksam inställning det. Kände att jag var tvungen att göra något idag, är så förbannat rastlös och får knappt ett vettigt skit gjort. Det blir bara påbörjade grejer hela tiden. Att inte avsluta matlagning eller bakning är lite svårare än exempelvis städning. Det blir så uppenbart att man slutat rätt i. Slutar man mitt i städningen blir det oftast bara mindre städat. Att det blir "mindre bakat" är lite svårare att komma undan med. Halvbaka går liksom inte. Mitt mellan äggen och vetemjölet fick det liksom vara nog. Det är aktivitet som är helt avhängig på slutresultatet. Det enda är väl om man skulle slarva med att städa bort efter sig, men diskning av redskap gör man ju medan det man bakat är i ugnen.
Nördade som sagt till saker och ting rejält igår kväll med att kolla på Episode 1 och 2 av Star Wars-filmerna. Kan säga att jag är rätt besviken på effekterna i ettan. Blue Screen tekniken hade en hel del kvar innan den nåt dit den är idag. Kanske inte perfekt i dagens läge heller men ändå så otroligt mycket bättre. Kändes stundtals som om jag satt och kollade på Teskedsgumman. Ändå kommer jag ihåg hur uppspelta alla var när väl The Phantom Menace kom 1999. Nej, verkligen inte imponerande. Men det var en avsevärd skillnad mellan The Phantom Menace och Attack of the Clones. Bättre effekter och framför allt en bättre story framför allt. Att språket och dialogen inte direkt imponerar får man väl leva, det har väl aldrig varit någon som försökt påskina att den är något annat än medioker. Och då är man snäll. Skådespelet är också väldigt stramt och krystat men det är ju för all del likadant i den gamla triologin. Det känns lite frustrerande att se skådespelare som Liam Neeson, Ewan MacGregor, Samuel L Jackson och Natalie Portman vara så...så... ja, träiga helt enkelt. Jag satt och funderade på om detta var samma fenomen som jag upplevde med Mad Men, som ju också hade en annorlunda manus och skådespel, men jag kan inte ge George Lucas samma lovord som Mad Men-skaparna. För när hör "I've got a bad feeling about this" för hundrade gången fattar man att det handlar om kreativ oförmåga och inget annat. Tyvärr har är väl Lucas tillräckligt mäktig och har en tillräckligt stor/stark vision av filmernas helhet för att en bra manusförfattare ska betros med att piffa upp språk och dialog.Så ikväll blir det i alla fall Episode 3: Revenge of the Sith och Episode 4: A New Hope. Just ROTS har jag aldrig sett faktiskt. Var av någon anledning rätt trött på Star Wars när den kom 2005. Men vad som är som imponerar i filmerna är sinnesrikedomen och den helt hämningslösa estetiken. Alla vyer, landskap och varelser som inte kan ha uppkommit i ett helt drogfritt sinne, eller i alla fall normal sinne. Det är det som gör att man kan ha överseende med de andra mer påfallande bristerna i sammanhanget.
Har kollat på lite fotboll idag också. Kollade på Wolves-Man City. City kunde presentera sitt monsterförvärv Edin Dzeko för fotbollsvärlden. Det har varit en ganska lång transfersaga så det måste vara skönt för tränare Mancini att äntligen kunna få nyttja den bosniske jättens tjänster som forward. Matchen så, Wolves tog faktiskt ledningen efter att Kolo Touré slarvat i Citys mitt försvar. City kunde med visst besvär kvittera innan halvtidsvilan men det var fortfarande Wolves som hade det mesta och det bästa i första halvlek. Vad Mancini än gjorde i halvtid så funkade det. Det var ett mycket hungrigare och betydligt med skärpt lag som kom ut till andra halvlek. Halvleken var bara tre minuter gammal när Carlos Tevez kunde snurra upp hela Wolves försvar innan han behärskat kunde slå in ledningsmålet. Dzeko hade under första halvlek sett lite seg och ringrostig ut, vilket väl är att vänta med tanke på att hans omgivningar på alla sätt och vis är ovana för honom. Men han visade vad han kunde när Yaya Touré bröt en passning och startade kontring. Touré, Teves och Dzeko visade prov på fin rörelse och effektivt passningsspel på ett tillslag när Touré kunde göra 3-1 efter att Dzeko slagit en avgörande passning på djupet till en framstörtande Touré. Sedan gjorde Tevez sitt andra mål för dagen med en nick via ribban och in i mål. Men Wolves kom tillbaka. Lescott fällde lite onödigt Wolves forward Doyle i straffområdet. Den påföljande straffen förvaltade Kevin Doyle på egen hand på bästa sätt. Sedan gjorde Zubar 4-3 med fem minuter kvar av ordinarie matchtid och den bombsäkra Citysegern såg helt plötsligt ut att kunna ätas upp. Men Wolves förmådde inte att göra något kvitteringsmål utan matchens slutade 4-3 till City. Nyförvärvet Dzekos andra halvlek lovar gott för Manchesterklubben. Det syntes att han hade både styrkan och tekniken att kunna hävda sig i Europas tuffaste liga. Sin storlek till trots besitter han anmärkningsvärd smidighet och bollkontroll. Han påminner en del om Zlatan Ibrahimovic i den där sällsynta kombinationen av fysik, storlek och kontroll. Jag vet inte om han besitter Zlatans brutala kanon till skott men har han bara en bråkdel av den är han kommer han fortfarande bli guld värd för Mancini. Samspelet med Tevez såg ut att kunna bli något riktigt spektakulärt framöver. Båda två tycks vara sällsynt begåvade när det gäller spelintelligens och verkade förstå varandras intentioner på ett fint sätt.
Sedan kollade, eller ja halvkollade, på West Ham - Arsenal. Gunners vann programenligt med 3-0 och man frågar sig nu om den ständigt buttre Avram Grant nu inte är ett minne blott som tränare för West Ham. Förre Aston Villa-tränaren Martin O'Neil har nämnt som en tänkbar ersättare för israelen. Men O'Neil är känd för att kräva ganska fria tyglar från styrelsen så det kommer väl an på hur pass fri de vågar släppa honom om de vill ha honom som tränare. Den käre Martin är en lagbyggare i Sir Alex Fergusons anda, och det är ett utdöende släkte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar