Schwiiing

Ungefär så kändes det i brallan när jag körde igång COD - Black Ops förut. Riktigt snygg intro och menyer och så. Ställde upp grafiken till max och kastade mig in i striden med en okastrerad hanhunds iver. Tyckte att grafiken var lite sådär faktiskt. Det hackade inte, vilket jag var tacksam för. Men jag hade allt för mig att grafiken borde vara bättre än så här. Nåväl, gjorde ett uppdrag och kände att jag var ganska nöjd ändå. Skulle stänga av för att hämta ved när jag kände att jag var tvungen att kolla upp grafiken ändå. Kan ju inte bli mer besviken. Och denna känsla jag fick visade sig vara korrekt. Upplösning på 1024x768 och aa på x4. Hmm... Ändrade till 1920x1200, aa x16. Började nästa uppdrag. Det var andra bullar det! Schwiiing! Dock är det en sak som jag är lite fundersam över. Som kan ses på bilden ligger det två produkter av den mer ätbara typen framför kartongerna. Dessa har jag inte köpt själv utan de följde med de två beställningarna jag gjorde. Jag blev lite perplex när jag först fick påsen från Alina. Jag tänkte med inte så lite sarkasm när jag öppnade Inets paket: "Håhå, nu ska vi se vad vi har för godsaker här! Hoh...va i helvete!?!" Jojomän, låg det inte godis här också? Man funderar ju lite på om det är något sätt att se till att folk är feta och inaktiva så att de inte kan göra annat än att spela spel och således vara i behov av datoror? Fan tro't. Fast man ska väl inte vara allt för negativ. Fick gratis träplugg som beställningstillval för ett tag sedan när jag skulle beställa...nåt. Kommer inte på vad det var, men lite grann drog man på smilbanden. Och nej, några träplugg beställdes det inte.

Blev dags att göra en laddning med muffins igen. Gjorde tre varianter, varar två känns igen sedan den förra bakdagen (kladdmuffins och blåbärsmuffins). Men det fick också bli

hallonmuffins som är gjorda på samma grundrecept som blåbärsvarianten. Grejen med dessa muffins är att det istället för crème fraiche är yoghurt med samma smak som bä

ren. Funkade ruskigt fint med blåbärsvarianten sist och det ska sannerligen bli intressant att testa hur det blir med hallon denna gång. Har redan levererat lejondelen till mor och far. Stoppat resten i frysen med undantag för en av varje sort som ska inmundigas under helgen. Ska ta mig en hallanmuffin och de två sista av mina pepperkakor, en stor kopp kaffe och titta på de två sista avsnitten av säsong 3 av 24 nu.

Kollade på de två första filmerna i Jason Bourne-trilogin igår kväll. Tycker att dessa filmer är bland de bättre filmerna man kan se faktiskt. Kan ju också vara för att jag är ett stort fan av Robert Ludlum som skrivit böckerna som filmerna och karaktärerna är baserade på. Men jag gillar verkligen stämningarna i filerna väldigt mycket. Det är inte en massa stora explosioner som känns totalt omotiverade eller en massa trötta one-liners med följt ett trött matchogrin. Visst finns det en hel del spektakulära scener så som de många biljakterna, men ändå. Tycker också att Matt Damon är som klippt och skuren för rollen som den problemtyngde lönnmördaren Jason Bourne. Likaså är Franka Potente väl vald som Bournes flickvän Marie. Det är inte några stora gester eller stora känsloyttringar dem emellan, utan något mer subtilt och trevande som ändå är ganska uppenbart. Hollywood har ju en ovana att välja bort det som är subtilt och som kräver lite mer tankeverksamhet. Det finns ju ett antagande att underhållning innebär minimala övningar för såväl kropp som själ. Jag är av övertygelsen att sinnet kan behöva lite stimulans och att den stimulansen ger en underhållning som är av betydligt högre kvalité än att få exakt det man redan vet att man kommer att få. Så är det inte riktigt med Bourne-filmerna. Allt är inte precis klart som korvspad, mer än att hjälten med störta sannolikhet kommer att lyckas med vad han tänkt ta sig för (typiskt för genrens storys i allmänhet och Ludlums i synnerhet). På ett eller annat sätt. Skurkarna är inte heller alltid lika lätta att upptäcka så fort de äntrar filmruta nummer ett. Alla som ingår inom skurkarnas sfär inte nödvändigtvis onda utan är mer av ett verktygs karaktär, de kan i sig anses som offer till viss del. Den typen av dynamik är man inte direkt bortskämd med när det vankas skjutarfilm. Man bör heller inte underskatta den barnsliga glädje man kan känna när man drabbas av filmernas MacGyver-sekvenser. Förväntan är total! Det här ska bli kul att se hur han tänkt lösa det här! Och sedan har vi då Matt Damon. Alltid sevärd, alltid jävligt bra. Filmernas gråskala och lite oansenliga miljöer är precis perfekt för Damon. Han är väl alldaglighet i Hollywoodtappning, skulle man kunna påstå. Hans parhäst Ben Affleck skulle vara totalt fel i samma roll, både vad gäller utseende men framför allt skådespelartalang. De är på varsin ände av skalan som jag ser det. Damon är inte så där provocerande matchosnygg och självklar som sin kollega utan är tvärtom lite grann pojkaktigt ofarlig. Lite grå, men är en fröjd att skåda. Tror det har en hel del att göra med god smak också, att Damon lyckas välja roller som är passande för honom. Det är något som brukar vara ett ganska gott tecken om man letar efter skådespelare av klass. Han kan vara huvudrollsinnehavare som i Bournefilmerna men kan lika gärna vara en bifigur som i Ocean-filmerna där herrar Pitt och Clooney breder ut sig ganska ogenerat.

Jommenvisst!

Nu så är äntligen alla datordelar där de ska och både min och föräldrarnas datorer fungerar finfint med sina nya delar! Måste säga att min nya lille gud är bedrövligt snabb! Har inte hunnit testa att kräma på med nåt spel ännu men det får bli något för morgondagen, det. Men att arbeta i Windows är sjukt smidigt. Det är nästan lika stor skillnad som när jag satte i SSD-disken i den gamla riggen, vilket var en brutal skillnad från den vanliga 7200-disken som satt i innan. Tystare är burksaten också. Hade en del problem med att få minnen att funka. Fick köra med en sticka i första DIMM:en för att kunna flasha om BIOS på kortet (orginal-BIOS:et har kända problem med minnen) men sedan var det bara tuta och köra! Var också kul att pärona var väldigt nöjda med sin uppgradering också. Fast den skulle nog också må bra av ny hårddisk, den som sitter i nu har lite egendomliga ljud för sig. Tror jag har någon bättre begagnad liggandes här någonstans *klia sig i huvudet*. Ska lägga upp bilder i morgon en del av grejerna i morgon har jag tänkt.

Var till Karlstad på förmiddagen för att reka Veggoprodukter. Hittade torrvaror på Life i Duvanhuset, köpte filéer och strimlor till det hissnande priset av 120:- totalt. Eller ja, när jag sedan läste på förpackningen såg jag att det blir ganska mycket när man väl kokar grejerna. Så pris/kilo blir kanske rätt okej ändå i jämförelse. Får ta och räkna lite på't. Sedan fick jag tag burgare och bitar på Hemköp och Willys. Hemköp hade också riktigt kryddiga kebabbitar från Veggo. Testade dem för ett par veckor sedan och mina smaklökar har precis hämtat sig från den smakmässiga holmgången - rond två stundar! Igår testade jag också de där korvarna jag passade på att köpa från VeganLife.se när jag skulle köpa Omega3. De var riktigt goda faktiskt, lite sega men det kan bero på att jag stekte dem lite väl länge. Seitan består de huvudsakligen av. Seitan är tydligen gjort på glutenprotein och är lika gammalt som gatan. Buddister ska redan år 1800 kallt "kommit på"/utvecklat produktion av denna produkt. Får bli till att testa att göra själv någon dag. Ska tydligen bara behöva en massa vatten och mjöl. Och tålamod.

Måste nog ringa till farbror doktorn till måndagen också. Trodde att knät skulle funka idag, men märkte rätt fort att det är något som inte är som de ska. Började kännas på låret och vaden och vips så vart ont i knät också. Dessbättre var det inga längre sträcker som avverkades på en gång så det gick hyfsat ändå så länge knät fick lite vila emellanåt. Trött blir man för mindre. Har nästan känt tårarna komma av ilska och frustration av att jag inte kunnat ta någon promenad när det varit som finast väder. Skam an se något positivt i saken så är det väl att styrketräningen fungerar riktigt fint. I höstas såg jag stjärnor av att göra tio armhävningar och nu gör jag - med visst besvär - 50 totalt (17-17-16). Tror att jag gjorde brutalt fel när jag tränade som mest i höstas iom att jag körde samma program varje dag. Nu kör jag axlar/armar/bröst ena dagen och så mage/rygg den andra så att varje grupp får en dags vila och återhämtning. Tror det blir fint när jag kan köra ben också för att dryga ut mage/rygg-passen med 10-15 minuter. Ska försöka hitta fler lämpliga övningar så att båda programman blir någonstans mellan 50 och 60 minuter långa. Nu ligger de mellan 35-45 vilket är lite kort om man ska ha upp flåset lite.

*GÄSP*

Så en kul match igår. Blackpool tog emot Man United. Blackpool har varit skönt respektlösa som nykomling med en lönebudget som motsvarar John Terrys månadslön ungefär. Och som vanligt visade man inte United ett uns respekt och hade 2-0 ända fram till drygt sjuttio minuter. Och så vips stod det 3-2 till Manchester United. Typiskt Manure, för det är väl knappt något annat lag som har en sådan enorm förmåga att kunna slutforcera som dem. Någon känd profil sade en gång att man ska man ta ledning mot Manchester United ska man göra det i fjärde tilläggsminuten. Gör man det innan vinner de allt som oftast. Lite sordin på underhållningsvärdet blev det i slutet av matchen när Uniteds hetlevrade backlöfte Rafael fick bäras ut på bår med syrgas och stödkrage efter en nickduell med Blackpools Marlon Harewood. Inget regelvidrigt i duellen, om det kan sägas förbättra något. Rapporter efteråt säger att det efter röntgen inte tycks vara någon större fara med Rafael. Alltid något.

Fick grejerna från Alina idag också. Och en godispåse. Blev lite förvånad när jag plockat ur kartongerna och fick se en godispåse ligga där. Okej, varför inte. Något för helgen kanske. Blev lite purken när jag fick se att minnena som jag beställt från Komplett inte skulle komma in för än i morgon, blev riktigt irriterad när moderkortet i samma beställning skulle kunna levereras tidigast tisdag. Det är inte första gången som Kompletts lagerstatus är missvisande när jag ska beställa något. Hursomhelst kunde jag lägga en identisk order hos Inet istället, faktiskt till ett något lägre pris. Orderbekräftelsen trillade in i mailen 12:38 och leveransbekräftelsen kom 14:30. Det är så man vill att det ska se ut. Där har Komplett ett och annat att lära sig. Nåväl, har bläddrat igenom moderkortets manual och dreglat en smula. Det borde kunna bli bygga av i morgon eftermiddag. Ska bli sjukt kul!

Möte idag. Meh... Säger ingen mer.

Och så var det gjort...

Så snart det det rasslat till på bankkontot vid midnatt lade jag beställningar hos Alina ochKomplett angående datordelar. Efter lite velande fram och tillbaka vad jag skulle köpa för processor föll mitt val på en Intel Core i7 2600K. Skälet till detta är att det är en processor som är sjukt klockvänlig. Stock ligger den på 3,4 GHz med det är inga värre problem att få upp den över 5 GHz om man pillar med VCore lite. Eftersom jag tänker köra med Intels orginalkylare kommer jag inte att pilla med VCore (och därmed få öka värmeutveckling i processorn) men ändå komma upp i runt 4,5 GHz om jag vill och behöver. Och en duglig kylare går lös på runt 600-700 spänn så när jag väl känner mig nödgad att pilla med VCoren blir det en relativt billig investering. Moderkortet fick bli ett Asus P8P67 PRO. Det är ett ganska lagomt kort, ska liksom processorn vara trevligt att klocka men samtidigt inte något lyxkort på någotvis. Prisvärt kan man kanske uttrycka saken. Ska man ha en massa PCI-E x16 2,0 platser för SLI/CrossFire blir det så klart en massa slantar men eftersom jag är nöjd med att göra mitt 480 GTX enkelt (än så länge) räcker detta moderkorts PCI-E platser mer än nog. Minnen fick bli Corsair XMS3 DDR3 1600MHz 8GB CL9 (2x4 GB). Egentligen inga konstigheter med minnena i sig, utan problemen som varit med minnen i denna rigg är att man behövt flasha BIOS för moderkortet för att få minnen och moderkort att komma överens på optimalt vis. Ett litet pris att betala i min mening. Det enda frågetecknet jag har är om mitt nätagg kommer att klara av allt, men jag tänker vänta och se. Jag tror inte att det ska vara några problem egentligen och jag vill inte punga ut med med en dryg tusenlapp extra om jag inte måste. Klarar jag mig fram till sommaren med det agg jag har är jag mer än nöjd. Och för att göra moder och fader lite nöjda beställde jag ett nytt 775-moderkort och en billig kylare så att de "adoptera" en i övrigt väl fungerande processor och minnen. Moderkortet jag har nu är ju som bekant inte riktigt tillförlitligt och den kylare som sitter på är visserligen helt okej i fråga om kylförmåga men den är ganska högljudd plus att den har ett antal år på nacken. Så jag hoppas att dessa inköp blir en investering för framtiden (2-3 år) utan att de pajar eller blir helt stenåldersmässiga. En annan väldans positiv sak är ju att jag klarade mig under 6 000 spänn, det är ju trots allt inte ett inköp jag skulle vilja göra just nu men som jag blir illa tvungen att göra.

*UPDATE* Såg att Alina redan skickat processor, moderkort och fläkt. Komplett skickar förmodligen sina grejer i morgon (minnena skulle komma in då) så det blir tydligen ett veckoslut i datorbyggandets anda! Me likey alot!

Surfade runt lite på Viktklubb i går och hittade lite nya övningar att göra hemmavid. En hel del arm- och axelövningar som jag med stort intresse ska ge mig på i morgon. Känns som om det kan bli ett rätt späckat program jag kommer att ha när jag väl blir okej knät så att jag kan ta långpromenader och köra utfall och alla andra mysiga benövningar.

Fick svar på två jobbansökningar idag. Negativa givetvis men de har uppenbarligen tagit sig tid att svara, vilket är positivt. Kanske inte att de nödvändigtvis tyckte att jag var så jävla intressant att det i alla fall vill besvara ansökan utan att de är såpass professionella att de har dylika rutiner. Sökt två jobb via bemanningsföretag, är inte helt säker på att jag är kvalificerad för dem men jag kan ju alltid lära mig... Satt och gjorde en lite förteckning över jobben jag sökt under årets första månad och kommer fram till att det är mer än 30 stycken hittills. Jag vet inte exakt ännu eftersom jag försöker komma på alla bemanningssiter som jag är reggad på, men ändå. Detta borde AF vara nöjd med i alla fall. Insatsen, inte resultatet. Resultatet är ju det som räknas. Blir mer och mer övertygad om att man behöver studier för att kunna försörja sig med någon typ av kontinuitet i framtiden. Jag kan leva på a-kassa utan att svälta men det är ju liksom inte det som det är frågan om. Det är skillnad att få pengar som är till för att man inte kan försörja sig och pengar som man tjänar ihop till själv. Skiter i om det skulle röra sig om samma summa pengar egentligen, pengar man skapar själv är alltid att föredra framför pengar man blir tilldelad. Visst, det låter som ett rätt trevligt upplägg egentligen. Ingen arbetsinsats men ändå pengar så att man kan sätta mat på bordet varje dag. Arbetslöshet kan vara positivt de första två veckorna, efter det kommer rastlösheten som desperationen som jävligt ovälkommet brev på Posten. Så mycket tid man har men det blir liksom inget vettigt för en. Att söka jobb är svårt att strukturera upp på ett bra sätt så att man inte "tappar tempo", det är så olika från dag till dag. En dagen är det skitmycket arbeten att söka för att dagen efter vara precis jäkla torrlagt. Det är inte heller lätt att hitta företag som man kan kontakta om man inte har någon speciellt utbildning eller erfarenhet. Så det blir mycket arbete man gör om och om igen, söker igenom databaser flera gånger per dag, väntar på att det ska tillräckligt lång tid från det att man skickat in sin ansökan tills dess att man kan tänkas kunna ringa till företag för att följa upp sin ansökan. Man måste ju också hålla på att hålla sin personakt aktuell och het som sökt till och varit i kontakt med tidigare. Detta är alltså gnället som det står om i denna bloggs underrubrik.

Fick indikationer från pärona att mina muffins gått åt och att de var väldigt uppskattade. Ska man ta det som en uppmuntran till slänga i hop en ny sats innan helgen kanske? Jag tror det, för de av de muffins jag inte gav bort är det bara en kvar. Testade ju att göra med yoghurt, blåbärsmuffins med blåbär och blåbärsyoghurt, så man kanske ska testa att göra med hela hallon och hallonyoghurt denna gång. Om andan faller på kanske man gör en ny sats med kladdmuffins också. Det är ju faktiskt rätt gott att sätta sig ner och kolla på fotboll med en rykande kopp kaffe och färska muffins framför sig. Jag vet ju så klart att det inte är det mest hälsosamma man kan äta men man får lov att lägga känslan och smaken av kvalité och välmående i den andra vågskålen ibland. Jag tränar bra och äter bra i övrigt så då är det på sin plats att få lyxa till det med gott samvete. Det är ingen idé att försöka förklara bort det. Ja, det är ohälsosamt. Men det är mitt ansvar. Jag vet vad det är jag stoppar i mig och jag har inga problem att ta eventuella konsekvenser av det. Finns det någon som har problem med det så har jag ett långfinger, nej två långfingrar med ditt namn på - my life, my choice. Det är så många gånger man möter den där attityden bland människor. Lite skrattretande när man möter den bland folk som gjort GBP bara. Visst, det är bra att tala sig varm om ett hälsosamt förhållande till mat där man inte äter onyttigheter. Men man måste ändå visa andra människor den respekt att man inser att den egna synen på är ju ens egen. Att sätta sig till doms över andras sätt att äta - till dem - är att gå över gränsen riktigt ordentligt. Jag har inte några som helst problem att förstå att man vill dela med sig av all den information och kunskap som - förhoppningsvis - en sådan här viktresa faktiskt genererar. Mitt eget sätt att se på mat har blivit ställt på sitt huvud. Och många gånger dessutom. Lite ödmjukhet måste visas inför sina medmänniskor. Om man blir tillfrågad, eller rådbedd i dessa ämnen är det så klart inte mycket att diskutera. Har själv blivit "påhoppad" av en kvinna på ett forum över att det var för mycket socker i ett recept för en proteindrink att ta efter träning. Då var det gaaanska tillfredsställande att få skriva denna person på näsan med att förklara för henne att sockret fyller en viktig funktion i detta sammanhang. Denna anti-sockerfascist hade egendomligt nog inte kunskap nog att veta att snabba kolhydrater, snabbt socker, fyller på glykogendepåerna efter träning. Detta är inget att diskutera, det är så. Dessa depåer använder sig kroppen av när den behöver energi vid och vid ansträngning tar det styggt på nivåerna. Av uppenbara skäl finns alla anledningar att fylla på dem efter träningen. Nåväl, det verkar som om det blev lite mer gnäll här ser jag...

Kollade i helgen på en modern Sherlock Holmes-serie från 2010, kort och gott kallad Sherlock. Var lite skeptisk innan jag började kolla på den. Men faktum är att gillade den riktigt skarpt. Tre långfilmslånga avsnitt av första säsongen med en riktigt saftig cliffhanger i sista avsnittet. Man har gjort karaktären Sherlock lite mörk genom att låta honom vara en "high functioning sociopath". Lite grann av det mörker som långfilmen Sherlock Holmes, med Robert Downey Jr och Jude Law, känns igen. Det är alltid välkommet när man kan ge lite svärta över den här typen av klassiker. Det blir annars väldigt mycket klämkäck matiné över alltsammans. Nåväl, i denna brittiska satsning är alltså Sherlock Holmes en sociopat med sanslös slutledningsförmåga och lika sanslös självkänsla. Till sin hjälp har han en viss Dr Watson som sin högra hand. I detta fall är det en fd militärläkare som får ikläda rollen som den klassiske medicinmannen. Lite realism och svärta finns även här eftersom den gode doktorn är mentalt (och fysiskt) ärrad av sin tjänstgöring i de brittiska ockupationsstyrkorna i Afghanistan. När de båda lider ekonomiska svårigheter flyttar de ihop på den klassiska adressen 221B Baker Street i London. Plus också för ett bra skådespel. Benedict Cumberbatch gör rollen som Sherlock Holmes med bravur. Han har ett androgynt utseende som på något sätt ger Holmes ytterligare distans till omvärlden. Arrogant och knivskarp. Där Cumberbatch är yvig och utomvärldslig är hans motspelare Martin Freeman betydligt mer alldaglig som Dr John Watson, men han gör det ändå med den äran. Tillsammans med sylvasst manus utgör duon något sällsynt sevärt. Ser med väldigt stor förväntan fram emot säsong två!

Så vad spisas för tillfället i serieväg annars? Jo, en gammal klassiker i form av 24. Jag tröttnade på formatet i början av säsong tre när det begav sig någon gång 2003-2004. Varför vet jag inte riktigt. Jag har precis sett det avsnittet (s03e05) som var det sista jag kollade på då, så det är med lite spänning (nåväl...) som jag ska kolla på fortsättningen. Formatet är intressant, om än en smula begränsat och inte allt för trovärdigt, men att köra en timme i taget i ett helt dygn är ganska vågat. Men jag misstänker att det är i kölvattnet av 9/11 var ganska tacksamt att köra en serie om en anti-terroriststyka och göra det i ett furiöst tempo. Halvdant skådespel och illa dolda detaljmissar slinker ju onekligen igenom lite enklare under dylika omständigheter. Men serien klarade ändå att ta sig igenom hela åtta säsonger, och det är inte så värst många serier som klarar av att överleva så otroligt länge. I alla fall inte i en så pass klichéartad genre som action/drama.

Grapes of Wrath!

Måndag... känns som om kommentarer är överflödiga. Har varit relativt aktiv idag. Tränat axlar och armar så att jag trodde att de skulle gå ur led, eller ja... inte riktigt. Kan ju kallt konstatera att det är en träning som fattas på detta område. Men det ska åtgärdas.

Har sökt lite jobb också. Fick nys på ett industrijobb genom ett bemanningsföretag. Sökte det via deras sida och tänkte ringa till deras lokala kontor för att trycka på lite men där var det ju ingen som svarade. Fick sedan för mig att jag skulle ringa runt lite till och halkade såsmåningom in på ett annat bemanningsföretags hemsida och såg att det fanns ett jobb där att söka. Visade sig att jag redan hade sökt det men att det en "stående annons". Så jag ringde upp deras lokala kontor och försökte vara så intresserad jag kunde av jobbet, och hon skrev i alla fall ner mitt namn och skulle "kolla upp mig" (vad nu det betyder...). Det tog tydligen in folk kontinuerligt till den där tjänsten via intervjuer och jag kan ju hoppas att jag lyckats bättra på mina chanser för att komma på intervju. Lade också tre ansökningar på lådan till diverse företag. Vi får väl se vartåt det bära månde.

Så kom då den efterlängtade slutlönen. Hade inte en susning om hur mycket den var på men den hamnade på rätt sida mardrömsscenario och "fel" sida drömsscenariot - så ungefär där jag antog att den skulle hamna. Drömsscenariot hade inneburit att jag kunnat betala av bilden helt och hållet, men riktigt så mycket blev det inte. Ska i alla fall kunna betala av en rejäl del av lånet. Hade faktiskt en ganska otrevlig mardröm häromnatten att jag bara skulle få en spottstyver av det jag trodde att jag skulle få i slutlön. Och i drömmen saknade jag också pengar på mitt sparkonto och var således barskrapad i väntan på att a-kasseslantar skulle komma till min undsättning. Skönt kallsvettig var jag när jag vaknade upp. Nåväl, en viss del av slantarna kommer att försvinna iom att jag behöver nya promenad/löparskor samt de nya datordelarna. Men jag ser det som investeringar. Och så bokrean! I min iver att kunna överblicka min ekonomi försökte jag kolla vad jag skulle få tillbaka på skatten på Skatteverkets hemsida, men den tjänsten kommer inte i bruk innan 22 mars. Nåväl, man är väl inte ett kontrollfreak för inte!

Hade tänkte att köpa alla datordelar på Komplett.se, men efter att ha surfat runt lite kom jag underfund med att det fann en hel del saker som var billigare på annat håll. Exempelvis kommer jag tjäna dryga fyra hundra på att köpa processor och kylare på ett annat ställe. Dessa pengar "sparas" egentligen inte eftersom jag hittade ett dyrare men väldigt klockvänligt moderkort som äter upp förtjänsten nästan på öret men jag tjänar förhoppningsvis in det i ren kvalité och prestanda. (Med betoning på förhoppningsvis).

Fan vad frustrerande det är när det är så fint promenadväder och man inte törs testa knäet. Jag har bestämt att jag ska vila knät en vecka till för att vara någorlunda säker på att det inte pajar totalt. Det känns helt okej för tillfället men det har ju inte direkt utsatts för några värre prov heller så det är helt omöjligt att säga om det håller eller inte.

Tekniskt pungsparkad

Det blev ju ingen kurs för yours truly heller. Sov knappt ett skit natten innan fredag. Sov kanske en kvart och låg vaken en kvar och sov en kvar och så vidare. Kände redan på kvällen innan en rätt skum huvudvärk som senare skulle visa bli migrän. Det är ett bra tag sedan jag Fick ta ett gäng Ipren och lägga mig och sova. Sov kanske ett par timmar på förmiddagen och bara bli lite piggare. Och så kom då datorhaveriet som ju inte direkt gjorde några under för välbefinnandet om man säger så. Lite surt att missa kursen faktiskt, inte bara för att jag fick äcklig migrän utan för att det skulle varit ruskigt intressant.

Ja, känns ju så där lagom roligt när man som arbetslös får klart för sig att datorjäveln kommer att tvinga en till att punga ut en massa extrastålar. Eller ja, nu hade jag ju tänkt göra de inköp jag nu tvingas till, fast jag hade planerat dem närmare sommaren. Det som nu pajat är moderkortet och en hårddisk. Disken är bortom all räddning och moderkortet beter sig allmänt märkligt. Kanske kan vara så att det är MB som orsakade att disken dog också, vem vet. Klart är i alla fall att kontrollerkortet till min raid0-array inte inte funkar på moderkortet längre. Trodde att var själva kontrollerkortet som pajat men det funkar alldeles utmärkt på andra datorer. Det finns en massa andra grejer som också pekar MB som bov i dramat, så det är väl bara att bita i det sura äpplet och inse att det är lika bra att göra den där uppgraderingen nu. Kan köpa ett likvärdig MB som sitter i nu för 500-700 spänn men det är ganska meningslöst om det ändå ska uppgraderas innan jag sätter mig i skolbänken. Det som jag nu nödgas inhandla är moderkort, processor, minnen samt en ny kylare. Kommer väl gå lös på mellan 5000-7500 kr som det se ut just nu. Inväntar slutlönen innan jag tar några som helst beslut i denna bitterljuva historia. Disken som pajade ersätter jag med en lite mindre har haft liggandes så länge. Behöver inte ha så mycket utrymme som har egentligen. Lika bra att jag kanske får ta tag i mitt "samlarbeteende" innan det blir för dyrt. Disken som dog var fylld till brädden med serier och dokumentärer. Balls! säger jag om det. Men men, det är väl bara att börja om i mindre skapa tills vidare. Det som är rätt surt med att inte kunna använda raid-arrayen är att det är på mina 2x2TB-diskar bl a finns saker som exempelvis alla mina bilder, dokument och ett otal filmer. Jag har löste det tillfälligt idag genom att tvärkidnappa föräldrarnas burk i ett par timmar för föra över det viktigaste till den disken jag har haft liggandes. Det kan vara bra att kunna komma åt saker som mitt CV och liknande grejer tills dess att de nya grejerna införskaffats och installerats.

Con clavi con Dio

Vaknade i natt av att jag hade världen magknip. Försökte vända på mig och ligga på alla sidor och håll men utan att bli kvitt protesterna från magen. Fick helt enkelt går upp vanka av och an i lägenheten tills jag trodde att skulle kunna vara säkert att lägga sig igen. Till slut blev det äntligen lugnt nog för att kunna somna om. Vet inte om det var en dump på något jag ätit. Jag testade ett annat proteinpulver än vad jag normal använder, mest för att jag var lite nyfiken. Det och mjölk tog jag på kvällen och senare en mugg med med lättyoghurt. Kanske var det kombinationen som gjorde magen vred. Jag vet att en del av de där pulvren kan framkalla brutala gaser hos en del människor, och faktum är att det har varit en hel del av den vara under förmiddagen så det kanske helt enkelt var det som orsakade "episoden". Bara för det har fått skallebank också. Det är rätt sällan jag har ont i skallen numer, kanske beror på ett bättre och mer hälsosamt leverne? Vem vet, jag tack och tar emot hursomhelst.

Tog lite kort förut på föräldrars hundar och katter. Blev ju inte riktigt som jag hade tänkt mig. Ser alltid bättre ut i kameran än i datorn. Glömmer lite inställningar här och var som ger ganska intressanta resultat, ibland.

Läste att fabriken kommer att anställa efter LAS beroende på vilken kompetens som söks för tillfället. Då är det ingen större risk att man kommer bli anställd det här året i alla fall. Blir till koppla bort det helt och hållet ur jobbtänket på alla fronter med andra ord. Nåväl, tråkigt rent personligt men det är väl så här det ska gå till egentligen så det är bara till bita i det sura äpplet.

Kurs i kommunallag i morgon. Låter som om det är bäst att se till att få rejält med sömn till i morgon. Men man får hoppas att föreläsaren är bra så att man inte somnar, det vore inte så lite pinsamt.

Well, well, well!

Var till AF på förmiddagen. Pain in the arse. Det börjar med att jag blir "bestraffad" av min glömska och är drygt fem minuter före utsatt tid. Problemet med detta är att AF i Grums inte är öppet för annat än bokade besök och detta innebär inte att det bra är att gå in sätta sig och vänta på sin tur. Utan man måste stå ute och vänta på att bli insläppt. Klockrent! Nåväl, min handledare var mycket bra. Inte så att han släppte en hög med anställningspapper för mig att välja och vraka i men i alla fall. Inte den typiske byråkraten man kan förväntas möte på dessa inrättningar. Nåväl han satte mig i arbete med att leta fram fem jobb för mig att söka. Ingen av dem industrijobb men det är väl av mindre relevans. Däremot fanns det två på Grums kommun att söka. Det ena får jag ta och undersöka lite mer eftersom ansökningen skulle in till kommunstyrelsen. Och eftersom jag själv sitter i KS känns det som en möjlig jävsituation om jag nu själv ska vara med och bestämma i denna fråga. Ska ju på kurs på fredag så jag borde kunna springa på någon att fråga. Ett av de andra jobben kunde man söka via mail en ansökningshandlingarna jag fick. Problemet var att den mailadress som bifogats inte fanns. Trodde att jag kanske skrivit fel eller att tryckfelsnisse hade varit framme i handlingarna så jag begav mig till företagets hemsida. Samma felaktiga mail där också. Få skicka det per post i stället. Jävligt oproffsigt.

Har också gjort i ordning ansökningsbrevet för utbildningen jag vill gå till hösten. Fick de svar jag ville ha från den utbildningsansvarige igår och idag så det är väl bara att tuta och köra på denna linje!

Jävel va segt det var att träna mage idag. Har inte haft så mycket träningsvärk sedan jag började igår, men orken var ju inte direkt den bästa idag. Jävligt mycket mer plågsamt idag, men desto skönare att jag orkade ta mig igenom skiten. Gjorde också ovanligt många armhävningar för att vara mig. Stabilt. Kan vara lite ångestrester från förmiddagens besök på AF som behövde ut kanske. Tror jag ska fortsätta som innan med att köra armar och axlar varannan dag så att jag inte pajar något så det blir ännu ett uppehåll.

Så lite pengar på kortet som jag har nu tror jag inte att jag någonsin haft. Efter en raid på ICA idag är det typ 80 spänn kvar och kanske 280 på bankkortet. Det kan nog vara lika bra att det blir en liten period av att gräva i frysen lite mer än tidigare. För den är smetfull med vegmat för tillfället. Jag har tyvärr köpt jag velat ha för stunden vilket lett till att det blivit ett smärre överskott på matfronten. Hade jag haft mer pengar nu hade jag garanterat åkt in till Karlstad för att köpa produkter från Hälsosport för att jag nyfiken och gillar vad jag ätit från deras sortiment i övrigt. Dumt. Eller kanske inte, kanske kan kallas lite tursamt eftersom jag kommer att behöva tänka över mina inköp framöver. Och den vegetariska maten är inte den billigaste man kan tänka sig precis.

Sleep is the enemy

Lyckades försova mig idag. Bara tur att jag inte hade några möten eller nåt liknande. Vet inte varför jag var så trött. Brukar kanske inte studsa upp när jag vaknar med en timmes försovning är olikt mig. Hade en rätt skum och obehaglig dröm under natten, kanske var den som drog extra energi.

Fick vad jag tror är en dump i förmiddags också. Tror jag åt filen lite för snabbt för min mages gillande. Tog en dryg timma innan det släppte.

Börjat med lite isometriska magövningar. Det är ett område som nog behöver stärkas upp rätt rejält. Vore gött om det ville släppa i ljumskarna vid promenaderna så det blir till att bygga upp lite annan muskulatur nu när jag är illa tvungen att vila med träning som involverar belastningar på knäet. Får se om det går att göra några bäckenlyft i morgon.

Ska till AF imorgon för kartläggning. Gött drygt, men det är bara att bita i det sura äpplet. Får hoppas att handläggaren inser att jag klarar mig på egen hand utan bli handledd i någon större omfattning. Jag har ett par frågor till honom, så fort jag fått svar på dem har jag ingen större nytta av AF vad jag kan se. Har gjort i ordning två kuvert med öppna ansökningar som ska på låda i morgon med. Ganska skralt med annonserade jobb för tillfället. Tog och skicka iväg ett mail till den ansvarige för den utbildning jag vill gå. Har lite frågor kring den, samt att det kan vara bra att bygga någon typ "kontakt" så att det märks att man är intresserad.

Laglöst mörker...

Watain vann årets Grammis för Bästa Hårdrock. För jävla välförtjänt, säger jag! Skivan Lawless Darkness är genuin kvalié rakt igenom, även om jag personligen gillar föregångaren Sworn to the Dark lite mer. Lite intressant att band med en så och extrem livsåskådning lovsjungs i så stor utsträckning. Det brukar ju råda en ganska stram PK-censur kring dessa sorters tillställningar.

Knåpade ihop en To Do-lista igår kväll som jag tog mig an idag. Jag är brutalt rastlös och har svårt att hitta mentalt fokus för att ta mig för något vettigt. Träning kan jag göra utan värre problem men det är en hel del annat som behöver göras också. Jobbsökande är så klart prio ett och tar den mesta av tiden, men den går lite grann i faser beroende på hur mycket jobb jag kan hitta att söka och hur många annonserade jobb som finns.

Trodde att knäet var i hyfsat skick idag. Så jävla fel. Så efter ett promenadförsök har jag nu nästan lika ont som när problemen började. Starkt jobbat! Får vila det lite till, annars får farbror doktorn har sig en kolla på grejerna. Har snokat runt en del på nätet och det verkar som om problemen skulle kunna vara sk löparknä. Alltså, att senan som går från höften och ner längs utsidan av benet och knäet har retat upp en slemsäck som blivit inflammerad. Det är inte så ovanligt att det uppstår när man ökar träningsdosen och - eller - har går/springer så att det blir en snedbelastning för knäet. Skulle tro att är det hala och knaggliga väglaget i samarbete med att vägarna är välvda som det blivit så här. Eller snarare att jag utsatt min kropp för dessa förhållanden.

Efter att ha sett på båda Star Wars-trilogierna kan jag lätt konstatera att den första och kronologiskt sista är den bästa. Fast att effekterna inte så klart inte kan mäta sig är de gamla filmerna ohotade när det gäller känsla och kvalité. Det är just bristen på de överdådiga miljöerna som den senare har som är det som gör de första filmerna, kanske inte trovärdigare, men i alla fall lättare att ta till sig. Och inte minst att skådespelet är så otroligt mycket bättre och inte alls så jävla träigt och tråkigt som de nya. Kan vara för att George Lucas bara skrev och regisserade den första filmen på egen hand. De två efterkommande var han bara med på ett hörn. Men dessvärre var han ju alldeles ensam härskare i den nya trilogin.

Hittade ny vegetarisk mat för ett tag sedan. Eller ja, ny för mig, kanske jag ska säga. Hälsosport Veggo heter grejerna. Finns inte att köpa i de lokala ICA eller Coop butikerna, hittade dessa produkter när jag var på Hemköp för att göra en inventering över hur deras utbud på Quorn var (bra). Köpte då ett paket med kyckling och ett med kebabbitar. Var löjligt goda måste jag säga! Ramlade in på deras sida idag och så att de hade en hel hög av andra produkter också. Bacon, burgare och annat som verkligen lockar. Man håller tydligen på att lansera smörgåspålägg också. Och vegetarisk motsvarighet till falukorv. Så i den strävsamhet jag iklätt i mig idag har jag skickat runt mail till diverse handlare för att förhöra mig om de har dessa produkter eller om de är intresserade av ta hem dem. Ingen har svarat på mailen jag skickat så det återstår att se om de är intresserade eller ej!

Har också suttit och plågat mig själv med att göra diverse ekonomiska beräkningar som till slut mynnade ut i en halvårsbudget. Man skrattar sig ju knappast harmynt, men det ska egentligen inte vara några problem att hålla sig inom budgetramarna förutsatt att inget oväntat händer. Funderar fortfarande hur mycket jag kommer att få i slutlön. Skulle vara fint att om det vore tillräckligt så att jag kunde lösa lånet på bilen. I värsta fall bör jag i alla fall göra en fet avbetalning så att det sänker den månatliga kostnaden rätt rejält. Bäst vore ju så klart att få bilen såld men jag har inga planer på att skänka bort den heller. Så länge jag inte får någon anledning att ändra de ekonomiska kalkylerna kommer det går hur fint som helst. Fick faktiskt ett erbjudande idag om att byta bilen med en Jeep av någon typ. Ja, det lär ju hända.

Blizzard Beast

Blåser ganska bra och det - Suprise Surpise! - snöar! Kanske inte en tvättäkta snöstorm men ändå fullt möjligt att det skulle kunna bli en. Kanske inte.

Har bakat muffins idag. Jepp, ganska nöjd med mig själv. Och ja, jag är sjukt trygg i min egen sexualitet. Det är nog det enda jag är trygg i. I alla fall, resultatet blev faktiskt riktigt bra. Gjorde två varianter, blåbär och choklad. Eftersom jag knappast lär orka eller hinna äta dem alla har mina kära föräldrar förärats med lejonparten av det som bakats. Min mor verkade inte vara allt för upprörd över att ha fått konkurrens på bakverksfronten. Snarare tvärtom. Farsan bryr sig inte - får han nåt att sätta tänderna i som smakar bra är det skit samma vem som gjort det. Tacksam inställning det. Kände att jag var tvungen att göra något idag, är så förbannat rastlös och får knappt ett vettigt skit gjort. Det blir bara påbörjade grejer hela tiden. Att inte avsluta matlagning eller bakning är lite svårare än exempelvis städning. Det blir så uppenbart att man slutat rätt i. Slutar man mitt i städningen blir det oftast bara mindre städat. Att det blir "mindre bakat" är lite svårare att komma undan med. Halvbaka går liksom inte. Mitt mellan äggen och vetemjölet fick det liksom vara nog. Det är aktivitet som är helt avhängig på slutresultatet. Det enda är väl om man skulle slarva med att städa bort efter sig, men diskning av redskap gör man ju medan det man bakat är i ugnen.

Nördade som sagt till saker och ting rejält igår kväll med att kolla på Episode 1 och 2 av Star Wars-filmerna. Kan säga att jag är rätt besviken på effekterna i ettan. Blue Screen tekniken hade en hel del kvar innan den nåt dit den är idag. Kanske inte perfekt i dagens läge heller men ändå så otroligt mycket bättre. Kändes stundtals som om jag satt och kollade på Teskedsgumman. Ändå kommer jag ihåg hur uppspelta alla var när väl The Phantom Menace kom 1999. Nej, verkligen inte imponerande. Men det var en avsevärd skillnad mellan The Phantom Menace och Attack of the Clones. Bättre effekter och framför allt en bättre story framför allt. Att språket och dialogen inte direkt imponerar får man väl leva, det har väl aldrig varit någon som försökt påskina att den är något annat än medioker. Och då är man snäll. Skådespelet är också väldigt stramt och krystat men det är ju för all del likadant i den gamla triologin. Det känns lite frustrerande att se skådespelare som Liam Neeson, Ewan MacGregor, Samuel L Jackson och Natalie Portman vara så...så... ja, träiga helt enkelt. Jag satt och funderade på om detta var samma fenomen som jag upplevde med Mad Men, som ju också hade en annorlunda manus och skådespel, men jag kan inte ge George Lucas samma lovord som Mad Men-skaparna. För när hör "I've got a bad feeling about this" för hundrade gången fattar man att det handlar om kreativ oförmåga och inget annat. Tyvärr har är väl Lucas tillräckligt mäktig och har en tillräckligt stor/stark vision av filmernas helhet för att en bra manusförfattare ska betros med att piffa upp språk och dialog.Så ikväll blir det i alla fall Episode 3: Revenge of the Sith och Episode 4: A New Hope. Just ROTS har jag aldrig sett faktiskt. Var av någon anledning rätt trött på Star Wars när den kom 2005. Men vad som är som imponerar i filmerna är sinnesrikedomen och den helt hämningslösa estetiken. Alla vyer, landskap och varelser som inte kan ha uppkommit i ett helt drogfritt sinne, eller i alla fall normal sinne. Det är det som gör att man kan ha överseende med de andra mer påfallande bristerna i sammanhanget.

Har kollat på lite fotboll idag också. Kollade på Wolves-Man City. City kunde presentera sitt monsterförvärv Edin Dzeko för fotbollsvärlden. Det har varit en ganska lång transfersaga så det måste vara skönt för tränare Mancini att äntligen kunna få nyttja den bosniske jättens tjänster som forward. Matchen så, Wolves tog faktiskt ledningen efter att Kolo Touré slarvat i Citys mitt försvar. City kunde med visst besvär kvittera innan halvtidsvilan men det var fortfarande Wolves som hade det mesta och det bästa i första halvlek. Vad Mancini än gjorde i halvtid så funkade det. Det var ett mycket hungrigare och betydligt med skärpt lag som kom ut till andra halvlek. Halvleken var bara tre minuter gammal när Carlos Tevez kunde snurra upp hela Wolves försvar innan han behärskat kunde slå in ledningsmålet. Dzeko hade under första halvlek sett lite seg och ringrostig ut, vilket väl är att vänta med tanke på att hans omgivningar på alla sätt och vis är ovana för honom. Men han visade vad han kunde när Yaya Touré bröt en passning och startade kontring. Touré, Teves och Dzeko visade prov på fin rörelse och effektivt passningsspel på ett tillslag när Touré kunde göra 3-1 efter att Dzeko slagit en avgörande passning på djupet till en framstörtande Touré. Sedan gjorde Tevez sitt andra mål för dagen med en nick via ribban och in i mål. Men Wolves kom tillbaka. Lescott fällde lite onödigt Wolves forward Doyle i straffområdet. Den påföljande straffen förvaltade Kevin Doyle på egen hand på bästa sätt. Sedan gjorde Zubar 4-3 med fem minuter kvar av ordinarie matchtid och den bombsäkra Citysegern såg helt plötsligt ut att kunna ätas upp. Men Wolves förmådde inte att göra något kvitteringsmål utan matchens slutade 4-3 till City. Nyförvärvet Dzekos andra halvlek lovar gott för Manchesterklubben. Det syntes att han hade både styrkan och tekniken att kunna hävda sig i Europas tuffaste liga. Sin storlek till trots besitter han anmärkningsvärd smidighet och bollkontroll. Han påminner en del om Zlatan Ibrahimovic i den där sällsynta kombinationen av fysik, storlek och kontroll. Jag vet inte om han besitter Zlatans brutala kanon till skott men har han bara en bråkdel av den är han kommer han fortfarande bli guld värd för Mancini. Samspelet med Tevez såg ut att kunna bli något riktigt spektakulärt framöver. Båda två tycks vara sällsynt begåvade när det gäller spelintelligens och verkade förstå varandras intentioner på ett fint sätt.

Sedan kollade, eller ja halvkollade, på West Ham - Arsenal. Gunners vann programenligt med 3-0 och man frågar sig nu om den ständigt buttre Avram Grant nu inte är ett minne blott som tränare för West Ham. Förre Aston Villa-tränaren Martin O'Neil har nämnt som en tänkbar ersättare för israelen. Men O'Neil är känd för att kräva ganska fria tyglar från styrelsen så det kommer väl an på hur pass fri de vågar släppa honom om de vill ha honom som tränare. Den käre Martin är en lagbyggare i Sir Alex Fergusons anda, och det är ett utdöende släkte.

Uncurbed

Kollade på Blackpool - Liverpool igår kväll. Riktigt trevlig match. Blackpool vann med 2-1 på ett imponerande sätt. Ett Gerrardlöst Liverpool spelade också rätt bra fram till Blackpools 2-1-mål. Torres såg het ut nästan hela matchen. Han fick en smakstart när han fick bryta igenom Blackpools försvarslinje efter bara tre minuter. En mottagning i steget och ur lite klen vinkel dunkade han upp bollen i nättaket på högersidan. Ett klassiskt Torres-mål. Han hade en hel del chanser i övrigt också men såg väldig ensam ut. Efter att man hamnade i underläge började hans dåliga humör få honom ur balans. Han såg taggad ut hela matchen men det slog över i frustration och han fick ett gult kort efter för vilda protester mot ett domslut. Överlag var Torres ganska ensamt hot mot Blackpools mål. Det blev lite bättre i andra när Meireles började få betalt med sin rusher in på inlägg. Kuyt är alldeles för flaxig för att vara till någon större nytta i offensiven. Rörelse i alla ära men det blir lite för fel lite för ofta. Arbetsinsatsen från holländaren kan man inte klaga på. Kuyt blev utbytt mot mittfälltslöftet Shelvey i andra till min förnöjelse. Jag gillar Shelvey som spelartyp eftersom det är en stor och stark spelare men med ett riktigt fint tillslag på bollen. Men han var till en början helt osynlig och således en rätt rejäl besvikelse. Men när han väl började bli varm i kläderna visade han karaktär med ett idogt arbete och visade en inställning som Torres & Co inte alls hade. Kom till några fina inläggslägen och hade ett par fina uppspel. Det är inte för inte som Jonjo Shelvey förärats med kaptensbindeln i det engelska U19-landslaget.

I Blackpool var det som vanligt laget som imponerade mest. Suverän organisation och det är så uppenbart att det finns en klar och väl inarbetad spelidé. Ian Holloway har verkligen inget att skämmas för som tränare. Man har tagit en massa fina skalper denna säsong och den senaste mot Liverpool är inget undantag. Man har ju en viss Charlie Adam på mittfältet som är så otroligt värdefull för sin klubb. Skotten har förmodligen av en de bästa vänsterfötter i PL för tillfället. Precisa passningar, hörnor och frisparkar slagna med kirurgisk precision. Och inte minst är det hans sällsynt skådade kyla och lugn med bollen som imponerar. Det är inte konstigt att det blir så mycket lättare för ett lag att kunna behålla bollen och få längre anfall på sina motståndare när man har en så lugn och trygg spelfördelare.

Såg att fabriken har blive såld också. De trodde att de skulle ha ca 90-100 anställda om ett år. Alltså känns det inte som ett alternativ för en annan. Kanske att man kan vara igång med produktion mars/april av en modul som sedan ska certifieras och att få en produkt certifierad tar flertalet månader. Hörde rykten om det på Facebook under dagen. Hann fundera och konstatera att chansen för återanställning är betydligt större om de går på kompetens än om de går på erfarenhet. Men nu känns det som att man är lika körd i alla fall. Var i och för sig inte speciellt överväldigad för nyheten till att börja med för den egna framtiden eftersom jag inte räknat med att en ny ägare ska kunna sätta i gång "bara så där" utan att det är en massa trixande och pillrande innan ens fabriken är i gång med myrsteg. Och sedan att jag skulle vara en av de som ansågs vara av tillräcklig kaliber för att kunna bli aktuell känns... lite för bra för att vara sant. Jag vet att jag varit uppskattad och allt sådant, men ändå. Men det är hursomhelst skönt att det verka bli några jobb räddade. Västvärmland har ju blivit i det närmsta slaktat det senaste åren på jobbfronten.

Suck! Kroppen blir värre och värre... Tappat en tånagel till. Nu är det nya naglar på G på tån näst stortån på både fötterna. Det är nog dags att köpa nya skor som inte går så hårt om mina fötter tror jag bestämt... Ja, är det inte det ena så är det det andra. Men axeln verkar i alla fall vara på bättringsvägen. Gör inte så förbenat ont längre. Gick t.o.m att göra ett par övningar i morse under det annars så stympade träningsprogrammet.

Färdigkollat på Dark Blue. Blev ett ganska dramatiskt slut med ett actionspäckat dubbelavsnitt. En värdig avslutning på en annars medioker serie. Så ny serie skulle väljas och valet föll då på Lie To Me, andra säsongen. Ganska intessant serie faktiskt. Tim Roth spelar en forskare vid namn Cal Lightman som kan se människor kroppsspråk om de ljuger eller inte. Han äger och driver ett företag som konsulterar människor, företag och myndigheter som behöver hans hjälp. Hans högra är hans psykologen Gillian Foster - spelad av Kelli Williams (The Practice). I staben ingår också två unga förmågor. Den ene en rättfram herre vid namn Eli Loker, som desperat försöker få dr Lightmans uppmärksamhet och erkännande. Den andra är en ung vacker kvinna vid namn Ria Torres som rekryterades av dr Lightman när hon arbetade som flygplatskontrollant. Som outbildad minoritet vill hon liksom Loker visa sig duglig inför sina chefer. Det gör att de två ynglingarna ömsom konkurrerar, ömsom samsas för att överleva. Seriens premiss är intressant, om än en smula överdriven. Att någon så enkelt och intuitivt kan bedöma en människas intention och sanningsbenägenhet är så klart lite svårt att köpa. Men å andra sidan är karaktären dr Lightman ganska underhållande eftersom han är synnerligen konfrontativ och stridslysten. I bland på grund av hans egna läggning, ibland för att få fram en reaktion att ta ställning till som forskare. Det är överhuvudtaget en bra castad serie där det i allmänhet är bra skådespel och speciellt då av Roth och Williams.

I'm Broken!

Jag kan inte annat än skratta åt eländet. Knäet är ju paj, ljumskarna jävlas och nu har vänsteraxeln ballat ur. Tydligen tål inte kroppen några usla armhävningar utan att det ska skickas ut smärtsignaler i höger och vänstervarv. Blir svårt att komma igång med träningen om kroppen ska bete sig på detta vis!

Blev en rätt produktiv dag idag. Har ring runt till lite företag och har i alla fall inte fått några blanka nej. Har gjort i ordning tio öppna ansökningar som ska iväg bara jag fått tag på frimärken. Har sökt en handfull jobb på nätet också. Känns riktigt skönt att få sådan här dagar avklarade med jämna mellanrum. Det är rena döden rent själsligt med de händelselösa dagarna. Nu känns det lite grann att man verkligen gör något åt sin situation. Även om jag så klart söker/letar arbete i en eller annan form vanligtvis också men det kanske rör sig mer om research då. Det är ju lite mer konktret att faktiskt få snacka med någon ansvarig eller att få göra i ordning ansökningskuverten. Fick också arbetsgivarintyget idag också, så nu ska min skriftliga nyanmälan in till kassan också. Inte så att det är liv och död med pengarna, men det är sätt gött att få all byråkratisk dynga avklarad.

Fick mina provsvar idag också och det var bra värden rakt över. Lite förvånad faktiskt. Hade nästan trott att det skulle vara brist på någon vitamin eller så men så var alltså icke fallet. Men jag hittade, bara sådär, en veganbutik på nätet som saluförde vegetarisk Omega 3. Baserat på alger tydligen. Inte helt fel, om man säger så. Köpte också någon typ av korv och någon variant på soja som kallas för tempeh. Kan aldrig skada att testa. Det var bra proteinvärden på grejerna också, vilket näst smaken är viktigast.

Igår gjorde jag i ordning en riktigt fet shortlist på FM med en massa ynglingar och fynd. Jag har fått starta om med en ny save eftersom jag inte kopierade rätt mapp innan formateringen av systemdisken så den save jag hade igång försvann i processen. Kul. Vad som var ännu mer kul var att jag inte hann spara shortlisten innan jag gick till sängs igår kväll. Och då behagade Windows att ladda ner och installera lite "viktiga uppdateringar". Och när Windows laddat ner och installerat dessa "viktiga uppdateringar" startar Windows om sig själv. Och alla som program som är igång avslutas utan att sparas. Kul. Så jag har suttit hela kvällen med att återuppbygga denna shortlist - med frekventa sparningar - och är nu äntligen klar. Gött trött man kan bli.

Ghost

Vore på KS-möte. Intressant och givande denna gång. Mycket som är på gång just nu. En massa småttingar som behöver dagisplats men det råder i skrivande stund brist på platser. Det har fötts ovanligt många barn under 2009 och nu är dessa ynglingar redo för inträde på dagis, men det är som sagt inte så bara med den saken. Ett beslut i fråga är taget och jag tycker att det är ett vettigt sådant. Det är en investering för flertalet miljoner kronor vilket väl borde visa på att kommunen är villig att satsa på omsorgen. Det blir så att de tre senaste investeringarna i den storlektsklassen alla har varit mot skolan. Det tycker jag personligen skickar rätt signaler till kommunens invånare, plus att det så klart är rent verksamhetsmässigt absolut nödvändiga investeringar. Nu ska ärendet vidare till kommunfullmäktige för att bli verklighet. Ser för egen del fram emot våren eftersom det är en hel del utbildning i olika delar av den kommunala verksamhetens olika aspekter. Nog för att jag varit med ett litet tag i kommunalpolitiken men det är fortfarande så otroligt mycket mer man kan lära sig.

Det blev riktigt skön cliffhanger som avslutade Rizzoli & Isles första säsong. Kan bli en angenäm upplevelse att beskåda säsong två tror jag. Fortsättningsvis blir det andra - och avslutande - säsongen av polisserien Dark Blue. Det känns som om det man försökt skapa en lite glassigare och mer slick variant av The Shield, och resultatet är inte helt överväldigande. Dylan McDermott (The Practice) har huvudrollen som ledaren för en undercover-enhet Carter Shaw, som ska få bort de värsta brottslingarna från gatan. Shaw kanske inte riktigt är lika smutsig som The Shields Vic Mackey men han vandrar ändå längs gränsen mellan polis och gangster med vissa besvär. Varken manus eller skådespelarinsatserna är direkt imponerande. Det känns ofta väldigt klyschigt och tyvärr också krystat emellanåt. Inför seriens andra säsong plockade man Tricia Helfer (Battlestar Gallactica, Burn Notice), som spelar den vackra FBI-agenten Alex Rice. Rice är tänkt att hålla Shaw innanför lagens ramar samtidigt som hon ska bidra med den federala myndighetens resurser när så krävs. Mja, säger jag. Med tanke på att det är Jerry Bruckheimer som ligger bakom serien hade man räknat med lite mer kvalité än det här. Det känns inte speciellt originellt eller provocerande på något sätt och vis. Det är en okej serie att slötitta på men den engagerar inte och man ägnar den inte några tankar efter att man stänger av TV:n. Bra grejer brukar oftast framkalla någon typ av intellektuell provokation, men här är det tyvärr tvärdött. Men det kanske är jag som är den felande länken i detta drama.

Halvseriöst träningspass idag. Blir lite svårt att få någon intensitet och flås när jag inte kan träna ben överhuvudtaget samt att jag måste ta det varligt med axlarna. En hel del rygg och armar blev det ju så klart men ändå. Trodde inte jag skulle säga det, men jag saknar nästan mina utfall och knäböj. I morgon får det bli träningsfri dag. Knäet håller inte för några promenader alls, och att köra igenom samma träningsprogram som jag gjorde idag och igår kommer bara slita ut musklerna i onödan.

Ska få svar på mina provsvar imorgon också. Ska bli lite småintressant att höra hur domen lyder. B12 borde vara okej, järn är det jag klurar på kan vara en bristvara, de resterande vitaminerna har jag inte en aning om hur de ligger till.

Blir till att ringa runt lite imorgon till företag igen. Dels att följa upp ansökningar men också för att knyta kontakt med nya. Hatar att ringa och försöka tigga mig till jobb, men det är å andra sidan inte så många andra sätt att få jobb på heller. De utsatta annonserna har ju garanterat sjuka antal sökande vilket nästan innebär att man måste försöka att placera sin ansökan överst i högen genom att stöta på och tjata.

Utbildningen jag klurat på har bara ett ämneskrav i Matte B. Jag fick utan värre problem G där men körde huvudet i väggen rätt rejält på C-kursen. Ska diskutera med min AF-handledare nästa vecka om man har hans välsignelse att tänkta upp framför allt B-kursen (men också C-kursen om jag känner för det). C-kursen kan vara bra att ha eftersom man måste ha den för nästan alla lite svårare utbildningar. Jag vill inte satsa allt på ett kort med automationsutbildningen eftersom jag inte riktigt vet hur man prioriterar arbetslivserfarenhet, betyg samt intresse för utbildningen. Jag vet bara att samtliga tre faktorer är av betydelse för uttagningarna. Då kan det kanske vara bra att ha ett par utbildningar som back-up. Och jag har gluttat lite på ett par ingenjörsutbildningar på KAU som kräver bl a Matte C som grundkrav. Sedan kanske man vill vidare utbilda sig inom något "högre" inom automationsgebitet som kanske kräver C-kursen. Vore inte så lite träligt att behöva stresstenta den kursen. Jag var riktigt bra på matte fram till högstadiet, känns som om allt sket sig i o m att man började på högstadiet. Varför det sket sig specifikt med matten vet jag inte. Kanske för att jag halkade efter pga mina motivationsproblem och inte pallade med att inte vara bland de bästa i klassen längre. Jag får hoppas att det är en mental blockering och inte att det är brist på intelligens... Har ett några matteböcker från gymnasiet liggandes någonstans. Får sätta mig och titta lite på dem och se om det inte ska gå att lösa upp denna mentala förstoppning.

Mindfuck...

Drömde att jag träffade en gammal arbetskamrat som liksom jag genomgått en GBP. Har haft honom lite grann som mall för mig själv eftersom vi haft ungefärligt likartade ätmönster som lett till övervikt. Jag jobbade också med honom samtidigt som han genomgick sin operation och tappade vikt så jag såg med egna ögon vad det innebar. Men i alla fall, jag drömde som sagt att jag träffade honom igen och till min fasa hade han gått upp en hisklig massa i vikt. Jag är tämligen övertygad om att denna dröm är en sammanvävning av två ting. Dels att jag sökt sommarjobb till mitt gamla jobb och att jag har åt en del godis igår kväll. Jag har haft julgodis kvar i ett par helger och jag hade tänkt att jag skulle äta upp det mesta av det och slänga det som blev kvar. Och jag klarade av att äta det allra mesta utan att vare sig hetsäta eller må jätteilla. Hade kunna äta mer men jag började känna mig lite "off" så det som var kvar i godisskålen fick helt enkelt göra sällskap med tomma youghurtförpackningar i soporna. Det kändes faktiskt rätt bra att kunna göra en sådan symbolisk handling av kontroll över mitt eget ätande. Jag vet att godis inte är bra, men jag väljer ändå att äta eftersom det är gott. Men jag äter precis den mängd jag själv vill ha. Inte mer. Inte mindre. Men ändå ger det mig ångest av någon anledning. Det betyder väl att det finns en del att jobba med, rent mentalt. Vikten verkar ju inte röra på oavsett vad jag äter eller inte äter.

Tänkte jag skulle ta mig en promenad i solskenet. På med knäskydd och hela baletten. Jag var rätt på det klara med att det inte skulle bli något rekordtempo med tanke på halka och skadeläge men jag hade ändå tänkt mig ta den vanliga rundan. Men det tog väl kanske en knapp kilometer innan jag märkte att det inte skulle bli tal om någon längre promenad. Det kändes som om knäet brann stundtals. Förmodligen har det blivit någon typ av hyperextension i knäleden som irriterat resten av skiten. Jag använder förmodligen en gångteknik som lederna inte pallar med. Jag försöker medvetet använda svikt i ben och fötter för att få ut mest kraft ur stegen. Kroppens ovana för det normalviktiga rörelsemönstret och definitivt inte van att bli pressad av under långpromenader. Det är väl därför som ljumskarna spökat ända sedan våren/sommaren när jag var som mest vidlyftig med träningen. Det väl bara att vara tålmodig och låta kroppen anpassa sig och ha varierad träning så att ingen del blir överbelastad. Trekvarts promenad blev det till slut, kanske fyra fem kilometer på sin höjd. Så istället har jag kört lite styrketräning för armar, axlar och rygg hemmavid. Har funderat på att köra lånpromenader mån-ons-fre och styrketräning tis-tors så det får väl bli en lite uppvärmning inför morgondagens pass. Med fuckat knä blir det inte utfall eller knäböj i alla fall, med andra ord mer fokus på överkroppen.

Har gjort lite intressekollar på lite företag för anställning, men det har inte helt fövånande inte blivit några värst positiva svar. Men det är i alla fall skönt att känna att man gör något åt sin situation, även om det är ganska lite. Ett par av dem var i alla fall inte negativt inställda till att jag skulle skicka in betyg och annat till dem. Åker förmodligen ner i papparskorgen per automatik men om man hamnar i rullorna för framtida anställning på ett av företagen är det ju lätt värt det. Det har varit jäkligt tunt på annonsfronten efter jul. Kanske en handfull jag som tyckt att jag kunnat söka på kompetens och erfarenhet, annars är nästan allt på tjänstemannanivå och således en bra jävla bit bortanför min horisont. Skulle vara så djävulskt skönt om den tänkte utbildningen hade börjat nu på våren istället istället för hösten. Känns lite sådär att söka jobb som om man vill jobba där tillsvidare. Tror inte man blir så värst attraktiv som arbetssökande om man klargör att man sticker efter sommaren. Menmen, jag skiter i pengarna - det är att få något vettigt att ta sig för som är viktigt. Samtidigt det att jag inte vill ha pengar jag inte tycker att jag tjänat ihop till. Jag har rätt till ersättning men det betyder ju inte att man nödvändigtvis vill ha pengar om man kan välja. En arbetare arbetar. Svårare är det inte.

Vet inte vad det beror på men nätet har varit rejält svajigt under dagen. Har en krypande känsla av att det är den här versionen av W7 som jävlas men hoppas så klart på att det är det idoga blåsandet om är boven i dramat.

Kom fram till att jag behöver en massa fler förvaringslådor för skafferiet. Städade ur och sorterade ut och slängde ut grejer jag inte riktigt vetat varför jag överhuvudtaget köpt det till att börja med. Vet inte vart jag ska köpa grejerna men det råder ju inte någon direkt brist på affärer som säljer förvaringlådor, dock är jag rätt petig med sådana där grejer.

KS i morgon. Har läst igenom handlingarna ett par gånger som hastigast och lagt på minnet det som jag finner av intresse. Verkar inte bli någon maratonsession i alla fall, om man ska döma av antalet punkter i planeringen. Men det är ju inte alldeles ovanligt att blir någon typ av redovisning innan de utsatta punkterna gås igenom. Budget, betyg eller något annat i den stilen. Tyckte det var brutalt tråkigt med sådan där sifferonani i början, men nu börjar det faktiskt bli snudd på intressant. Antar att man med min ringa erfarenhet börja fatta vad som är viktigt och mindre viktigt av kolumnerna i pappersluntorna.

Kollat klart på Burn Notice nu. Spännande slut. Inte en typisk cliffhanger men ändå. En del obesvarade frågor kvar. Ska kolla klart nu på The Closer. Har ett avsnitt kvar på den sjätte och avslutande säsongen. Lite synd faktiskt. Det har en rätt klassisk ton i stil med The Comish och liknande serier. En hel del galghumor och polisjargong blandad med allvar och svärta. Men denna gång med en påstridig "southern belle" i Kyra Sedgewicks tolkning av kommisarie Brenda Lee Johnson. En roll som gör med bravur. Det är ett riktigt skönt galleri av karaktärer i hennes grupp "Major Crimes". Den genomcyniske och buttre Provenza, snuten Flynn, det unga svarta stjärnskottet Gabriel, tekniske Tao ända till J.K Simmonds (Oz, Law & Order) gestaltning av biträdande polischef Pope. Konflikterna mellan Pope och Johnson är lika många som de är minnesvärda. Som extra krydda har dessa två ett romantiskt förflutet som bygger upp spänningen dem emellan. Serien är väl ganska bred egentligen. Det är de klassiska mordfallen men att Johnson i egenskap av closer löser genom att spela på olika sidor av sin kvinnlighet, vare sig det är som lite korkad blondin till isdrottning. Whatever it takes. Greppet att huvudpersonen efter mycket om och men kan lösa allt i slutändan är lika klassiskt som kan vara provocerande. Men serien lyckas påfallande ofta hålla sig flytande. Det är väl kanske en av anledningarna till att den läggs ner, att den fortfarande funkar och därför kan avslutas med ett visst mått av heder.

Ska kolla klart på Rizzoli & Isles i morgon. Har två avsnitt kvar på första säsongen där. Tydligen är det klart med en andra säsong också. På sätt och vis stereotyp serie om två motsatta poliskaraktärer som på något sätt skapa dynamik och komik tillsammans. Men det finns en viss egenskap som skiljer serien ifrån sina föregångare - det är två kvinnliga poliser det rör sig om. Frågan är om det räcker för att serien ska få tittare och inte minst kunna producera en story som är någon som helst kvalité. De första avsnitten jag sett är av blandad kvalité, för att kunna bli långvarit måste man nog balansera ingredienserna lite bättre och hitta det där som gör att serien kan bli riktigt bra. Att ha två snygga poliskvinnor kan rätt snart bli rätt intetsägande och ihåligt om man inte hittar någon mer att hänga upp serien kring.

Urk

Deprimerande väder. Fortfarande snö kvar, men den är skitig och jävlig. Plus att det är halkigt som satan. Höll på att dratta på ändan när jag skulle ut med soppåsen i förmiddags. Trodde jag skulle paja knäet fullständigt men det verkar som det är på övergående, som tur är.

Kollade på Monsters igår. Hade väntat mig en massa monster och skit i sann sci-fi-anda men det var rätt sparsamt med den varan. Handlingen går ut på att en kraschad rymdsond fått med sig utomjordiskt liv som nu urartat i Mexico och södra USA. Sex år efter kraschen finns det en sk "infected zone" som ska hålla utomjordingarna stången. Men det funkar väl sådär. Nåväl en amerikansk journalist får uppdrag att ta hem sin chefs dotter från Mexico. Enkelt nog kan man tycka men det får naturligtvis lite snett. De tvingas efter lite komplikationer att ta sig till USA igenom infektionsområdet istället för runt det som det var tänkt. Filmen är stämningsfull och har inte alls de hätska tempo man skulle kunna tro med tanke på premisserna. Okända skådisar som gör sina roller på ett fullt godkänt vis. Det är alla bilder från de sex årens händelser som är det som berör mest. Man får se mer resultaten av händelserna på ett stillsamt och nästan dokumentärt vis. De fattiga mexikanarna som inte kan göra annat än att acceptera sin situation på utsatta personers resignerade vis. Skulle ge filmen en trea av fem. Stämning framför spektakulärt våld. Inte oävet.

Sedan avslutade jag kvällen med att kolla på The Matrix. Det var längesedan jag kollade på den och jag tänkte fortsätta med att kolla på Reloaded och Revolution i kväll. Den har elva år på nacken men är fortfarande så otroligt snygg att se på. Grymma effekter och framför allt sjukt imponerande landskap. Storyn har fått en skit i att den skulle vara kvasiintellektuell och inte så speciellt genomtänkt. Men jag tycker att den tvärtom är betydligt skarpare än det allra mesta inom sci-fi. För en annan som är intresserad av ockulta teman är beröringspunkterna många och allt annat än otydliga. Den kaosgnostiska satanismen driver ju exempelvis tesen på att demiurgen håller mänskligheten kedjad i en illusionär verklighet. Bara en sån sak!

Och så fick Liverpool manager Roy Hodgson sparken efter mycker om och men. Liverpool har ju som bekant spelar riktigt, riktigt dåligt den här säsongen. Många trodde att Hodgson skulle lyckas där Rafa Benitez misslyckades. Men så blev det alltså inte. Runt jul är det som bekant som mest packat med matcher och en period där det kan bli en del egendomliga resultat och således gör det ännu viktigare att få med sig så mycket poäng som möjligt för topplagen. Här förlorar Liverpool tre av fyra matcher, vilket är allt annat än acceptabelt. I Fulham lyckades Hodgson att rädda ett som gott som nedflyttningsklart lag kvar i högsta ligan. En inte helt enkel uppgift. Smarta värvningar samt en strikt organisation defensivt gjorde susen då. Men Liverpool är ju en annan femma. Andra krav, andra spelartyper, annan organisation. Och massor av tradition. Man förväntade sig sluga och effektiva värvningar som i Fulham men istället värvade Hodgson Paul Konchesky från Fulham. En engelsk vänsterback som inte direkt gjort sig känd som någon defensiv klippa, tvärtom. Goda, men långtifrån imponerande, offensiva kvaliteter. En minst sagt egendomlig värvning med tanke på att mer kompletta alternativ som Fabio Aurelio funnits att tillgå. En värvning som däremot var helt rätt - i all fall på pappret - var att köpa in portugisiske playmakern Raul Meireles från Porto. En kreativ spelare som borde kunna avlasta en dippande Steven Gerrard trodde man. Men så blev icke fallet. Meireles har sett lika vilsen ut som resten av Liverpoolspelarna. Ingen som verkar speciellt intresserade av att ta ansvar. Förvärv som Joe Cole, Milan Jovanovic och Christian Paulsen har alla misslyckats kapitalt. Det enda förvärv som känns lite spännande är den engelske U19-kaptenen Jonjo Shelvey som köptes från Charlton. Alldeles för ung för att göra något direkt avtryck men med lite förtroende lär denne välväxte mittfältare bli mycket nyttig för klubben. Det har vidare varit en del gnissel från diverse utländska spelare som står på gränsen till A-truppen. Det har hävdats att Hodgson konsekvent ska ha favoriserat brittiska spelare i laguttagningarna. Sant eller falskt är svårt att säga, men att Liverpool hostade upp en rejäl slant för sådan medioker vänsterback som Konchesky ger väl viss legitimitet åt sådana anklagelser. Jag hade förväntat mig att Liverpool skulle köpa på sig betydligt bättre spelare än de man köpte. Man fick ju ganska bra betalt för Mascheranos övergång så det kan väl inte varit så illa ställt att detta skulle föreställa budgetvärvningar. Även om de nya ägarna kanske har velat hålla i plånboken lite i början måste ju även de se de skriande behoven.

Vad som mer varit så frustrerande att se som fotbollsälskare är att spelar som Steven Gerrard och Fernando Torres underpresterat så tydligt som de gjort. Då kan jag bara tänka mig hur det varit att se denna utveckling som Liverpool-fan. Torres har ju varit extremt skadedrabbad och är helt uppenbarligen inte riktigt samme spelare som han var för två-tre år sedan. Inte bara att den där extrema explosiva snabbheten saknas utan att han inte ser ut att mentalt vara i balans. Han har så pass många kvaliteter som fotbollsspelare att han ska behöva stå eller falla på sin snabbhet. Killen över över 180 cm med fin teknik och robust kroppsbyggnad och därtill ett sinne för mål som är få förunnat. Det är inte underligt att det ständigt florerar transferrykten kring den spanske forwarden. En hel fotbollsvärld kan se att det finns sådana fruktansvärda mängder fotboll som inte kommer till sin rätt.

Och Steven Gerrard, ja. Mittfältsgeneralen som inte förmår formera sina trupper under sig. En spelare som det känns som om han varit med sedan tidernas begynnelse nästan. Kom fram som riktigt ung och gav alla Liverpool-fans hopp om att en ny gryning skulle komma. Men profetiorna har inte riktigt infriats. Bortsett från bragden i Champions League-finalen mot Milan 2005 och vinst i FA-cupen 2006 har det varit sparmakat med framgångar för Liverpool under Gerrards kaptenskap. Personligen har jag alltid haft lite kluvna känslor för Gerrard. Som fotbollsspelare är han fantastisk. Jobbar stenhårt och spelar med mycket hjärta. Har en en blick för spelet och ett tillslag på bollen som resulterat i fler vackra mål och precisa assist än jag någon kan komma ihåg. Samtidigt är han en smutsig och osportslig spelare. Har gjort sig skyldig till fler idiottacklingar än de flesta (dock inte i närheten av Paul Scholes). Han är också en notorisk filmare av rang. Det hade jag faktiskt kunnat köpa om det inte varit för att han själv gått ut i fräna attacker mot spelare som filmar. Hyckleri är inget som jag kan acceptera. Rent spelmässigt har han en tendens att kladda lite för mycket med bollen. Gerrard vill lite för gärna vara den där hjältegeneralen som antingen ska göra det avgörande målet eller slå den avgörande passningen. Det blir väldigt sällan speciellt lyckat. Det är stor skillnad att ta ansvaret och sätta chanserna när de väl kommer än att försöka tvinga fram dem själv. Det känns ofta som om han inte visar sina lagkamrater tillräckligt med förtroende på det viset. Spelare av samma typ är Chelseas Frank Lampard, men med den avgörande skillnaden att Lampard är en mittfältsgeneral som tar ansvaret när det krävs och som hellre håller trycket mot motståndarna uppe genom att slå enkla sidledspass till en spelare på väg framåt än att försöka avgöra så som Gerrard. När han har fått spela defensiv mittfältare är han ränner omkring i hela backlinjen och ska hjälpa till. Och det blir att ytan mellan backlinje och mittfält exponeras vilket varje någorlunda kvalificerad motståndare kan utnyttja med glädje. Jag tror faktiskt att det skulle vara till gagna för både Gerrard och Liverpool om Carragher fick ta över kaptensbindeln ett tag.

Och idag var det ju FA-cup igen. Tredje omgången bjöd på en riktig prestigematch när Liverpool, under de nya managern och legendaren Kenny Dalglish, åkte till Old Trafford för att ta sig an Manchester United. Och det dröjde bara en halvminut innan Berbatov föll mycket enkelt i Liverpools straffområde. Englands mest meriterade domare Howard Webb gick på filmningen/överdriften och blåste således för straff. Giggs förvaltade den utan tvekan med en väl placerad spark. Giggs mål blev matchens enda och Dalglish första match slutade i en bitter förlust. Ytterligare problem för Liverpool kom när Steven Gerrard hoppade in med dobbarna före i en närkamp med Michael Carrick efter dryga 30 minuters spel. Webb tvekade inte när han halade upp det röda kortet och skickade Gerrard av banan. Inte helt förvånande att det är Gerrard som gör tacklingen. Han är, som nämnt ovan, känd för att göra sådana där tacklingar med jämna mellanrum. Jag vet inte om det i detta fall är fråga om frustration eller bara ren dumhet. Det känns som ett välförtjänt rött kort. Domarna har varit kanske konsekventa med att visa ut spelare för sådana här våldsamma tacklingar där man antingen går in med sulorna mot sin motståndare eller hoppar in i tacklingen. För säkerhets skull gick Gerrard in med båda fötterna också. Som tur var kom Carrick från sidan och tacklade mot samma boll. Hade Carrick haft sin kroppstyngd på någon av de ben Gerrard träffade hade det i bästa fall rykt ett ligament eller två i fotleden. Illa valt läge av Gerrard med tanke på att Liverpool har match redan på onsdag mot svårspelade Blackpool samt det prestigefyllda Mersysidederbyt mot Everton kommande söndag. Det är verkligen inte så en lagkapten ska agera.

Raining blood

Kanske inte riktigt, men nog regnar det alltid. Jävla skit. Det räcker med nederbörd av alla slag för tillfället. Snö finns det så det räcker och blir över. Och med regn och tö blir fan livsfarligt att vistas utomhus med halka och Fan och hans slynaktiga moster. Några minusgrader är perfekt. Det går att klä sig för att hålla sig varm samtidigt som det är tillräckligt kallt för att snön ska få ligga kvar. Den där vargavintern kan hålla sig på behörigt avstånd, men plusgraderna är ju nästan lika ovälkomna.

Fattar inte va fan jag gjorde med knäet i går. Gör löjligt ont men kan inte hitta ett skit som ömmar när jag klämmer och trycker. Jaja, får hoppas det lanar på. Känns lite typiskt att det blir sådan här skit när man väl kommit igång med promenaderna. Trodde ju att det skulle bli mindre belastning på rygg och leder när jag gick ner i vikt. Känns mycket bakvänt, tycker jag. Nåväl, har fått låna ett knäskydd som ska ge värme och stabilitet. Och det hjälper ju!

Efter att ha installerat Windows 7 på päronas dator tänkte jag installera 64-bitarsvarianten på min egen burk. Gick rätt smidigt, men jag glömmer jämt hur mycket skit som ska installeras om när jag ska ha min egen dator. Föräldrarna använder ju inte direkt så mycket mer än det vanligaste, men jag har ju alla mina småprogram och spel som ska in vilket är ett jävla gissel. Allt är så gott som klart med alla konton som ska flyttar kors och tvärs över diskarna från deras backupmappar. WinAmp, VLC och Java PS3 Media Server är i alla fall det viktigaste för stunden att få installerat, efter alla möjliga (och par omöjliga) drivisar.

Efter att ha kollat klart på Rubicon så funderade jag lite på vad jag skulle kolla på näst. Så som jag tänkte så ville jag försöka kolla klart på alla säsonger på serier vars säsonger jag börjat på så att jag bara får kvar "hela" säsonger. Tänkte kolla klart på "White Collar" men det visade sig att den seriens senaste säsong inte var över utan bara pausad så jag fick lov att se mig efter någon annan. Det slutade med att "Burn Notice" fjärde säsong var avslutad men att jag hade en dryg handfull avsnitt kvar för mig att beskåda. Serien är ju inte direkt den mest realistiska men det är tillräckligt med trovärdighet för att vara intressant. Jefferey Donovan är tillräckligt mångsidig som skådis för att kunna sälja karaktären Michael Westen. Westen är en agent som blivit bränd av sin arbetsgivare (därav Burn Notice). Han försöker med alla till buds stående medel att ta reda på vem och varför. Det är själva ramberättelsen. Westen och kumpaner arbetar samtidigt som någon blandning av privatdeckare och problemlösare utan för lagens långa arm där personer som inte kan gå till polisen kan få hjälp mot otrevliga gangsters. Donovan har tillräckligt med humoristisk timing för att ge liv åt sarkasm och ironi men kan också vara tillräckligt kylig för att kunna fungera som den utbildade skarprättare som han ska föreställa. Sedan att Bruce Campbell är med i ensemblen som den gamle CIA-agenten Sam Axe gör inte saken sämre. Stämningen är precis lagom för Campbells kunskaper som skådespelare. Lite svart humor i stil med Evil Dead levereras med välkänd nonchalans. Den lite lönnfete kvinnotjusaren som efter sina tjänster för fosterlandet nu mest är intresserada av att dra i sig drinkar betalda av synnerligen välbeställda kvinnor. Den kvinnliga fägringen står Gabrielle Anwar för. Hon spelar den hetsiga och skjutglada vapensexperten Fiona som också råkar vara Westens flickvän/ex-flickvän (ja...det är "komplicerat"). Rollen är väl inte allt för djup utan att hon klarar av det mer än väl. Fiona är lite som en blandning av irrationell kvinna blandat med psykopat utan spärrar. En ganska intressant blandning. Jag kan inte låta bli att behöva konstatera att Anwar är ett offer för för många plastikoperationer. Antar att hon ansett sig behöva skaffa sig - inbillade - fördelar genom att förändra sitt utseende. Hon är knappast sin generations topp tio vad gäller skådespelartalanger men ska inte behöva sabotera sig själv på detta vis. Hade hon opererat sina bröst hade det gått från beklagligt till rent patetiskt, så hon ska väl ha någon typ av cred för hon inte saboterat sig själv fullständigt. Det finns ganska många logiska problem med den generella storyn. Exempelvis att Westen lyckas spränga ett halvt kvarter i luften i varje avsnitt utan att polisen en enda gång är honom på spåren. Ett annat är det ständigt närvarande MacGyversyndromet att Westen alltid lyckas undkomma säker död genom att koka soppa på en spik, fast det kanske mer rör sig om en provisorisk spikbomb gjord på bakpulver och någon typ av accelerant. Men man köper ändå serien eftersom den inte gör anspråk på att vara annat än lättsam och smart spionaction i högt.

Helg betyder film och film har det tittats på. Fredagkvällen bjöd först på den animerade filmen "Despicable Me". Puttinuttig och gullig men dialogen är smart och innehåller en hel del rätt sköna skämt och riktigt dråpliga situationer. Storyn är att den onda och lite misslyckade mästertjuven - och skitstövel i största allmänhet - Gru ska sno månen för att bräcka den nya stjärnan på skurkhimlen - Vector. Som en del i många av Grus tveksamma planer adopterar han tre föräldralösa flickor som ska ge honom tillträda till Vectors lya. Ja, det är inte så svårt att lista ut hur det artar sig på de flesta plan rätt snabbt. Men det är ändå en grymt snygg film med en massa riktigt sköna och finurliga animationer. Dialogen i skarp och de skådisar som ger röster åt figurerna - Steve Carell, Jason Segel, Russell Brand och en drös SNL-kändisar - gör ett mycket habilt arbete. Klart sevärd.

Sedan spisades ockås Buried lite senare på kvällen. Ryan Reynolds spelar en amerikansk lastbilschaufför som blir tillfångatagen av iransk milis i Irak under en körning. De begraver honom i en träkista tillsammans med en mobiltelefon, tändare, nödljus och en opålitlig ficklampa. Det är chaufförens kamp för att ta sig levande ut ur sin presumtiva grav man får följa. Ingen annan människa syns i filmen. Bara när han i sina paniska samtal i telefonen som man det blir fler människor i storyn. Men man får aldrig se dem, bara höra. En massa panik, ångest, rädsla, frustration och klaustrofobi på ett mycket begränsat utrymme. Vid ett tillfälle lyckas en orm ta sig in i kistan. Läget blir inte helt förvånande synnerligen spänt. Det är ett intressant grepp att göra en film på detta sätt. Det blir ruskigt intimt och man har inga större problem att ta sig in i huvudpersonens situation. Reynolds är helt okej som den begravde men det känns ändå som att det är ett ganska tacksamt uppdrag för honom. Känslorna är starka och risken för att spela över är väl inte speciellt stor - snarare tvärtom. Storyn berör inte invasionen av Irak så värst mycket. Dock ger man en besk bild av de företag som fått försvarskontrakten av den amerikanska regeringen, men i övrigt är det en ganska vagt ställningtagande. Men det vore inte speciellt smart, eller lätt, att göra något statement i endera riktningen. Klart sevärd.

Har också haft oturen att beskåda Newcastle förnedra sig ut ur FA-cupens tredje omgång mot Leage 2 laget Stevenege. Patetiskt. Tioté utvisad och avstängd nästa helgs så brutalt viktiga match mot Sunderland. Ingen given utvisning men satsningen var inte speciellt smart eller sansad. Dock gjorde Barton ett mycket vackert tröstmål i slutet via en riktig kanon från distans. Detta vid ställningen 2-0. Men Stevenege punkterade matchen i anfallet efter vilket gav resultatet 3-1.

Dagen började med att jag blev åderlåten på ett par centiliter blod. Låter inte så trevligt men var inget att hetsa jaga upp sig över. Jag har lyckligtvis aldrig utvecklat någon fobi mot nålar och sprutor. Och sköterskan som tog blodproven var säker med nålen så det gjorde inte ont heller. Eftersom jag fastade var det skönt att få äta frukost när jag kom hem. Det och att få pissa. Jag hade glömt att fråga läkaren om det skulle bara var blodprov eller om det skulle krävas urinprov också så jag fick helt enkelt hoppa över morgondrillen. Gaaanska skönt att få komma hem och få göra morgonprocedurerna - minus tandborstning, som redan avklarats innan sjukhusbesöket - i rätt ordning.

Efter detta frukosten begav jag mig till Karlstad och Bergvik för veckohandling av livsmedel. Hade kunnat handla i Grums om det inte var för att OBS! hade förvaringslådor till extrapris. Blir ju lite snyggare i hyllorna i skåpen om man har müsli och flingor i lådor snarare än pappersförpackningar. Plus att det är så mycket lättare att få en bra översyn av hur mycket man har av allt.

Efter lunch var blidde långpromenad igen. Verkar vara lagomt att ta dem varannan dag. Det enda kruxet är att mitt högerknä är helt skrot av någon anledning. Jag vet inte att jag halkade till eller något liknande heller så att det kan ha vridit sig i någon knasig vinkel heller. Det smärtade strax under högra höften vid ett par tillfällen, men det tog för muskeltrötthet, som kan ha varit att det är någon nerv i ryggen eller höften som ligger bakom både knä- och låront. Skit samma, jag och skrôtten har hela helgen på oss att vila oss i form med film, fotboll och böcker.

Såg att Newcastle tydligen lagt ett bud på svenske Sebastian Larsson. Larssons kontrakt med Birmingham går ut till sommaren vilket betyder att det kan bli en relativt billig övergång eller att Larsson kan få en rejäl löneökning. Seb är högvilt eftersom han är en hårt arbetande högermittfältare med en sällsynt fin högerfot så jag känner väl mig inte speciellt hoppfull att han skriver på för Magpies. Lägg därtill att det snackats mest om att Newcastle sovrat i Tottenhams frysbox och fattat tycke för tre spelare i ordningen Bentley, Keane, Krancjar. Personligen ser jag helst den sistnämnde i svartvitrandig tröja eftersom han är den som är klokast och den mest kreative av trion. Bentley är visserligen en kantspelare med riktigt fina inlägg, men han är mer än lovligt bollkär och har inte alls den fotbollsintelligens jag helst vill se på plan för mitt Newcastle. Keane har passerat sitt bäst föredatum för typ tio år sedan och lär säkerligen ta kungligt betalt för sin tjänster. Överbetalda föredettingar är precis det som skickade klubben till andra divisionen för våren 2008. Det borde vara läxa nog! Tottenham är i sin tur väldigt intresserade av Newcastles Andy Carroll och lär ha dinglat en stek värd £22 M framför nästan på Mike Ashley. Ashley har - förhoppningsvis - lärt sig att kelgrisen Carroll inte får säljas om inte fansen ser det nödvändigt.

Kollat klart på fjärde säsongen av Mad Men. Välförtjänt hypad serie. Suveränt castad, brutalt snygg och ruskigt välskriven. Den mytomspunna Madison Avenue-miljön, Kennedymordet, medborgarrättsrörelsen, Martin Luther Kingmordet och känslan av att månen är inom räckhåll. Jag hade lite svårt att komma in i serien eftersom jag hade lite svårt att köpa mentaliteten och stilen. Men när man väl kommit underfund med att det var så här man pratade, umgicks, tänkte och såg ut var serien helt outstanding. Det manliga karaktärerna kändes som extrema stereotyper, eller snarare karikatyrer av dem själva. Men med lite tålamod fick de till slut tillräckligt djup och kött att jag kunde börja lära känna dem så som jag antar att man ska känna dem. Jag tror faktiskt att jag haft lättare att köpa många betydligt mer extrema premisser för historier än just Mad Men. Utomjordingar, vampyrer och folk som pratar med döda har varit lättare att ta till sig än ett periodiskt 60-talsdrama. Jag vet inte om det säger om mig än om serierna i sig.

Så efter Mad Men har jag hoppat på Rubicon. Sett halva första - och tragiskt nog enda - säsongen tidigare. Liksom Mad Men är det AMC som producerat serien. Det är en typ av spionthriller/drama. Det utspelar sig på ett underrättelseinstitut - API (American Policy Institute) - inom de amerikanska myndigheterna som analyserar underrättelser rörande terrorister och deras förehavanden. Vi får följa gruppledare Will Travers och hans grupp i deras analysarbete. Parallellt börjar Travers rota i hans chefs och mentors död där han hittar en del underliga sammanträffanden han inte kan låta bli att rota i. Känslan i serien är rätt skön. Det är inga glassiga kontor med en massa high tech-utrustning som kan gör allt och lite till. Kontorsmiljön är grå, oansenlig och i det närmaste klaustrofobisk. Det som är mest slående är hur mycket papper, pärmar och arkivskåp en sådan här verksamhet har. Det är väldigt lite datorkraft som syns - bara brain power. Inga enormt kända skådisar James Badge Dale, som spelar Travers känns visserligen igen från The Pacific men i övrigt är det - turligt nog - halvkända men väldigt kompetenta skådisar rakt över.

Hate your guts (love your brain)

Trött och slö idag. Det är väl tack vare långpromenaderna som är trött som fan dagen efter. Men ska banne mig gå en i morgon också! Folkilska och apati? Double check!

Installerat Windows 7 på föräldrarnas dator. Får hoppas att det faller i god jord. Eller ja, det är väl bäst för dem att det gör det. Har ingen lust att installera om XP direkt.

Ska och ta blodprov i morgon bitti. Det med andra ord att fasta fram till efter 8:00 i morgon. Får klämma i mig en passa protein fram till 20:00 i kväll så att man står sig ordentligt.

Nu får det bli några pepparkakor och kaffe medan jag kollar på ännu ett avsnitt av Mad Men.

Angeldust

Precis varit hos doktorn. Gick bra, får jag nog säga. Fick tid för prover och lite allmänna diskussioner om diverse småkrämpor (ljumskarna bl a.). Denne doktor är väldigt omtyckt och jag förstår nu varför. Mycket avslappnad och "down to earth". Känns bra att jag står på hans lista nu, har inte haft någon fast läkare innan. Tyvärr glömde jag att fråga varför jag fryser så förbaskat, det är väl förmodligen att cirkulationen blivet mindre isolerad med mindre fett omkring kärlen men det kan vara en fördel om den hypotesen läggs fram av en läkare än mig själv.

Tog en långpromenad i snöyran efter maten. Det var inte lite jobbigt underlag att gå på, men det var rätt skönt att komma ut och bara befinna sig i det trolska landskapet som snöväder ofta innebär. Det blåste inte så farligt och tempen precis under nollan, ganska trivsamma förhållanden i övrigt med andra ord. Det var mellan ett par centimeter till närmare decimentern snö att forcera så det blev ju inte så jättebra bra hastighet (6 km/h) men det fan så mycket jobbigare! Men det är synd att klaga, för skönt var det!

Efter promenaden blev det trettondagskaffe hos mor och far. Det sabbade min diet rätt rejält men det är in hela världen. Glykogendepåerna blev i alla fall duktigt påfyllda efter promenaden i alla fall.

Börjar närma mig slutet på den fjärde säsongen av Mad Men nu. En serie jag aldrig blir riktigt klok på. En stunden känner man empati för vissa karaktärer för att ett par avsnitt senare känna äckel och avsky. Jag tror att det betyder att det är välskrivna och välcastade roller, men jag vet inte. Kanske är mitt humör eller tolkningsförmåga som är svajig....

Såg att man kunde söka sommarjobb på Gruvön nu. Gissa om det blev en ansökan inskickad per bråttom! Känns ju lite sådär att skicka in till sommarjobb i början av januari men vad göra?

Har precis sett Newcastle krossa West Ham med 5-0 på hemmaplan. Leon Best gjorde hattrick, Nolan och Lövenkrands ett varsitt. Smolk i bägaren att Tioté, Taylor och Guiterrez lämnade planen justerade. FA-cup i helgen med bortamatch mot Stevenege.

Nu blir det Mad Men och yoghurt innan sängdags.

Dead but dreaming

Trött, så trött. Kan inte sova. Tror att det var promenaden igår som blev "för mycket". Sov skapligt under natten men var mer död än levande när jag vaknade. Har varit i zombie-land större delen av dagen. Försökte nytt slappna av och ta mig en lur i soffan, men det var det inte tal om tydligen. Kanske är på väg att bli sjuk eller nåt.

Snö, snö och mer snö. Termen att det "vräker ner" är förbannat passande just nu. Smart och uppmärksam som jag är så lyckades jag slarva bort nyckeln till vedboden någon gång under vedinhämtningens glada (jo, eller hur...) stund. Har fler nycklar liggandes någonstans. Får väl byta låshelvetet annars. Tur att, eller otur, att det skedde under tiden som det var upplåst så att man tar sig in och hämta. Annars hade det blitt en jäkla massa värmeljus de närmsta dagarna kan jag säga!

KS gick fort bra idag. Över på dryga timmen. Men det var å andra sidan inte ett ordinärt KS. Det var nomineringar och val till de olika nämnderna och utskotten som skulle avhandlas, så det var inget värre att hetsa upp sig över.

Fick reda på idag att en av de lokala "ligisterna" dött, självmord enligt vissa spekulationer. Alltid tragiskt. Dels för att jag hade honom som spelare när jag var tränare vid ett par tillfällen samt att hans bror varit dagbarn hos min mor. Tror det var 2007 eller 2008 som en annan av grannskapets lite mer stökiga ungdomar tog livet av sig. Hans familj bodde i grannhuset under ett par år. Har aldrig haft problem med någon av dessa framlidna unga herrar själv så jag har inte mycket att säga om dem som personer. Kan heller inte säga något om deras familjer eftersom jag inte känner någon av dem speciellt väl eller har något otalt med dem. Varför deras liv slutat som de gjorde är svårt, för att inte säga möjligt, att uttala sig om. Vad jag vet har båda varit stökiga sedan de var rätt små och verkar ha fortsatt på den inslagna banan. Kanske det finns någon slags självdestruktiv gen som gör att de slutligen vänder sig mot sig själva i slutändan. Ibland funderar man om det är vissa ungdomar som man aldrig kan nå, som att de är födda till att brinna ut snabbare än alla andra. En energi som inte kan kontrolleras eller hanteras av dem själva eller någon annan i deras närhet. Det är något jag funderat på ganska länge från och till. Jag vill inte lägga någon värdering i det, så jag vill inte använda uttryck som att det skulle vara "bortom bättring" eller att de var "oförbätterliga" eller något i den stilen. Självklart är det kanske bekvämt att säga att de inte kan rå för det och liknande resonemang skulle befria dem från ansvar för sina egna handlingar och så vidare. Men det förändrar ju inte så mycket i sak. Men jag kan ändå inte låta bli att fundera på om det inte finns någon slags kraft eller drift inom en människor som är för stark eller stor för att en i övrigt normal människa kan handskas med. Dessa gossar var knappast någon typ av psykopater eller sociopater. "Crash and burn" är ett uttryck som amerikanerna har och som känns väldigt passande här. Men som sagt, jag känner inte till detaljerna hos de här fallna ungdomarna och vill inte göra några personliga reflektioner över deras individuella liv mer än att det är två unga män med strulig historia som tagit sina liv. Tragiskt är det hur som helst och man bara ana och anta den sorg och bedrövelse som deras nära och kära nu lever i. Det vore förmätet att ens försöka inbilla sig vad de känner.