Ack, helgade fotbollshelg!

Så skönt att det är slut med landslagstramset och att fotbollen på TV:n återigen spelas i England och i Premier League!

Igår var en det en diger samling matcher att avnjuta. Det hela började med riktig stormatch mellan Liverpool och Man Utd på den synnerligen legendariska arenan Anfield i Liverpool. Det är en av de riktiga höjdpunkterna för fotbollsälskare i allmänhet och för de båda lagens fans i synnerhet. Gårdagens storlag Liverpool mot dagens storlag Man Utd. Två lag som har svåra tragedier bakom sig. Liverpool med Hillsborough 1989 där 96 fans dog när de blev ihjälklämda på läktaren i en FA-cupmatch. Och Man Utd som förlorade åtta personer ur spelartruppen i Münchenkatastrofen 1958 när planet som laget färdades i kraschade. Det senaste mötet bjöd på besk stämning bland fansen med nidvisor om respektive lags tragedi.

Matchen igår var intressant på förhand på många sätt och vis. Liverpool kunde välkomna sin galjonsfigur Steven Gerrard tillbaka från start efter ett halvårs skadehelvete. Man Utd startade lite överraskande med Wayne Rooney på bänken. Liverpoolsonen har haft en rätt tråkig tid både på och utanför planen med en fader som arresterats för sin inblandning i spelskandal i Skottland och Wayne drog själv ner svarta rubriker med att bli utvisad i Englands kvalmatch mot Montenegro under veckan. Men lite förvånande så startade heller inte Javi Hernandez på topp. Alltså, två av sina starkaste offensiva pjäser utan för startelvan. Lite förbryllande, men samtidigt en liten extrakrydda för matchen. Som alltid är det intressant att det är två gamla sluga skottar till tränare som möts. Även om de både försökte spela ner just den delen innan matchen.

Som en riktig stormatch kräver blev det en del att snacka om efter matchen. En sak är att Steven Gerrard gjorde 1-0 till 'Pool på frispark nästan på ett identiskt sätt som i den förra matchen mellan lagen. Genom att bollen går igenom muren och i mål. Den här gången var Ryan Giggs som fick bära hundhuvudet då han som yttersta spelare i muren släppte bollen förbi sig genom att låten gå på insidan i muren. Det är anmärkningsvärt att en sådan rutinerad spelare låter sig göra ett sådan fatalt misstag. Och inte helt förvånande har han fått generöst med kritik för sitt agerande. Vad som också debatterats var den filmning/förstärkning av Charlie
Adam som gav Liverpool frispark till att börja med. Det är uppenbart att det inte borde varit frispark när man ser reprisen. Ferdinand är visserligen på en framstörtande Adam men beröringen är så liten och Adams fall så märkligt att det är ett under att domare Mariner gick på det. Nu kommer jag inte ihåg vilken match det var men Adam blev varnad i någon av de sina första matcher för Liverpool just för en illa utförd filmning, så han är på god väg att skaffa sig ett riktigt dåligt rykte. Han är redan ansedd att vara sätt smutsig i sitt fysiska spel och att han bör nog inte lägga "filmare" till den CV:n. På den lite mer trivsamma snackisarna var att Javi "Chicarito" Hernandez återigen blivit inbytt med stor framgång genom att kvittera Liverpools ledningsmål och fastställa slutresultatet till 1-1. Liverpool hade bud på ledningsmål i slutminutrarna genom en inbytt Jordan Henderson gånger två. Hans distansskott räddades vackert av De Gea och några minuter senare nickade Henderson över i ett fint anfall.

En annan tråkighet är att Utds Patrice Evra efter matchen anklagar Luis Suarez för att vid upprepade tillfällen fällt rasistiska kommentarer mot Evra under matchen. Man kunde efter en närkamp konstatera att det var en ganska häftig ordväxling mellan spelarna vid ett tillfälle i matchen. Det återstår att se vad det får för konsekvenser. Suarez är inte känd som någon speciellt sportslig spelare. Hans idoga filmande har redan börjat ge honom en ansenlig mängd högljudda fiender bland motståndarfans. Och man ska också komma ihåg att han hade en lång avstängning under sin tid i Ajax efter att ha bitit (!) en motståndare. Men man ska också ha i åtanke att Evra kommit med liknande anklagelser mot både motståndare och funktionärer utan att något av det kunnat styrkas. Hur som helst ska nu FA utreda händelsen.

1-1 får väl sägas vara ett relativt rättvist resultat. Matchen lär inte gå till historien som den bästa mellan lagen men det fanns en hel del hetta och bra tempo i spelet. Kul att notera att Man Utds unga målvaktslöfte så sakterliga börjat på att höja sitt spel efter en mer än lovligt svajig inledning med en del kostsamma misstag.


Ett annat Manchester-lag imponerar desto mer i PL. City tog igår en riktigt fin skalp genom att mosa Aston Villa med 4-1. Villa var innan matchen obesegrade men fick riktigt med smörj i matchen. Det var inget snack om saken.  Det verkar som efter lite gnissel som om City-tränare Mancini börjar få fason på laget. Och fattas bara annat med tanke på vilka rent vulgära summor som spenderats på spelare de senaste säsongerna.  Med Tevez avstängd och Agüerro skadad var det problembarnet Ballotelli som börjar på topp. Det verkar som om han börjar hitta sin plats i laget laget efter att han åter igen hamnade i målprotokollet. Engelsmännen Milner och  Johnson såg också till att näta. Och även den belgiske backbjässen Vincent Kompany kunde noteras för ett mål. Det är kul om City kunde fortsätta som man börjat säsongen och bli trovärdiga hot mot Man Utd och Chelsea i kampen om liga titeln. På ett vis känns det som om det vore skönt om ännu ett miljonbygge havererar. Man vill ju nära den där bilden att det krävs mer än bara pengar för att skapa framgång. Men nu kan det ju faktiskt vara så att City hittat den där ingrediensen som krävs för att bli ett vinnande lag. Att de har truppen är ställt utom allt tvivel. Men liksom Liverpool har de saknat det där sista för att bli pålitliga vinnare, att kunna vinna tillräckligt många matcher utan att direkt imponera. Det är något som både Chelsea och Utd har kunnat gjort de säsonger som de stått som segrare. De där s.k. "programenliga segrarna".  Men, som sagt, nu verkar det som om City har något på gång. Trots att en sådan stor spelare som Tevez bär sig illa åt och förpassat sig utanför truppen så klarar man ändå att samla sig samman och uppträda som ett lag. Det är stort.

Och kvällsmatchen igår blev ännu en intressant match, denna gång mellan Chelsea och Everton på Stamford Bridge i London. Chelsea har med sin nya tränare Villa Boas förändrat sitt sätt att spela efter många år med ett långsamt bollinnehavsfokuserat trillande. Nu är det ett betydligt mer direkt passningsspel som förordas. Mycket mindre spel utanför straffområdet i väntan på snitsiga kombinationer och instick. Nu ska det bollen in i straffområdet och där ska det finnas gott om spelare att pricka. Kan låta lite som Stokes recept men det är det inte alls. Där Stoke förlitar sig på styrka och tyngt förlitar sig Chelsea sig på snabbhet, teknik och rörelse för att ta sig fram. Men det ska gå snabbt. Det lutar lite mer åt hur de tyska storlagen spelar med sina illersnabba kontringar där man anfaller med många 100%-löpningar mot mål. Med andra ord ett mycket mer offensivt spel. Och mycket mer intressant och kul att titta på. Och mot Everton var det inget snack om saken. 3-0 hade man innan den inbytte greken Apostolos Vellios efter bara några sekunder på planen kunde reducera och fastställa resultatet till 3-1. Målskyttar för Chelsea blev John Terry, Daniel Sturridge och Ramires.