Clusterfucked

"We're missing something..." för att citera magus misantropicus Dr Greg House. De där nästan två kilona jag gick upp är nu borta. Tillbaka under 80-strecket för andra gången. Misstänksam och pessimist som jag är så anar jag så klart att det är något fuffens i görningen. Att det skulle kunna ligga något min viktteori är så klart helt befängt. Otänkbart. Vi får väl se vad det bliver av saker och ting på denna front framöver.

Ringde till AF enligt överenskommen handlingsplan (jo, tjenare...). Precis som senast jag ringde får man känslan av att de är måttligt intresserade av vad man pysslar med. Frågor som: "Söker du jobb? Kollar du platsbanken? Hur går sökandet?" Fick svaren: "Ja. Ibland. Inte tillräckligt bra. Uppenbarligen." Ganska meningslöst samtal egentligen. Det enda positiva var när jag la på luren. Inte för att arbetsförmedlaren i andra änden av luren var dryg eller otrevlig på något vis. Bara meningslöst i största allmänhet. AF är ju inte något annat än en kontrollmyndighet för A-kassorna nu mer. Känns som om den tjänat ut sin funktion. Det kan ju inte bidra med speciellt mycket för en normal arbetssökande. Måste också vara ganska tröstlöst att vara arbetsförmedlare när det inge finns några jobb att förmedla, eller i alla fall väldigt få jobb där det finns chans att kunde guida en sökande till ett specifikt jobb och kunna se att det verkligen leder till en anställning. Försöka få folk att söka så många jobb som möjligt, trott att enligt forskningen visar att det man inte får jobb lättare bara för att man söker mer. Att söka rätt jobb är ju det centrala och framför allt söka rätt jobb vid rätt tillfälle. "Timing is everything" är inte bara en klyscha i detta sammanhang.

Var i väg till Karlstad för att handla födelsedagspresent till farsgubben. Fick precis det jag var ute efter och jag är tämligen säker på att han kommer bli nöjd med den. Man kunde nästan tro att det varit pensionärer fastfrusna i snön för nu när sol och är framme vimlar det av dem. Inte något fel i det, men det är bara så extremt påtagligt. För en person med sämre tålamod kanske det hade varit ett problem med personer som tar sin tid på sig att göra det de ska göra kanske det skulle vara ett smärre irritationsmoment. Men jag tycker någonstans att det är lite skönt med den där lite "fuck off"mässiga mentaliteten man kan tycka sig se hos en del av dem. Att de skiter fullständigt i att de går långsammare eller att de tar tid på sig i kassan. Stolthet? Heder? Kalla det vad du vill.