Tick-tock...tick-tock...tick-tock...

Funderar nästan på om min kropp lyckats ställa in sig automatiskt på 8:00. Batterierna tog slut mobilen under natten vilket då ledde till att jag inte fick min sedvanliga väckning. Vaknade självmant med lätt panik över att det var så ljust men att alarmet inte gått igång. Drog slutsatsen att jag nog fick räkna med att klockan var minst 10:00, om jag hade tur. När jag väl kravlar ut sängen och stolpat iväg ut i köket kunde jag kallt konstatera att klockan bara var 08:10. Lättad med förbryllad kunde jag så fortsätta med bestyren som hör morgonen till. Dess värre fick jag rejält magknip under frukosten och fick ta toan i besittning. Måste ha varit det jag åt igår kväll för det var en väldans massa gaser som skulle ut. Inte alls någon trevlig upplevelse.

FBK klart för final! Ganska väntat men djävulskt skönt i alla fall. Faktiskt en rätt bra match igår ändå. AIK såg verkligen ut som om man spelade om något och att man hade nåt att förlora. Grinigt och jävligt var det. Precis som sig bör. Målsnålt med 2-1 men det är rätt okej i alla fall. För det var FBK som kontrollerade största delen av matchen. AIK hade första tio och fick ett tidigt mål men det var ändå FBK som ledde med 2-1 efter första perioden. Efter det var inte AIK inte speciellt nära att hota FBK:s stabila defensiv. Kul att Nilstorp fick stå i mål igen efter sin hjärnskakning. Känns bra att veta att det alternativet finns om Salak skulle skada sig eller hamna i en svacka. I den andra semin utjämnade Skellefteå till 2-2 i matcher efter ännu en match som avgjordes i sudden death. Fördel Skellefteå nu tycker jag. Hoppas Luleå vinner en till, för jag tror Skellefteå vinner serien men det skulle inte vara helt fel om det blir en lång serie så att de är trötta när det väl vankas final. Tror det det blir roligare matcher mot SAIK än mot Luleå också. För Luleå spelar ju inte direkt någon sprudlande propagandahockey precis. SAIK är mycket mer anfallsglatt vilket höja underhållningsvärdet betydligt i en final.

Såg att underbarnet Mario Balotelli är blåsväder. Han var tydligen lite uttråkad. Han tar då det helt logiska beslutet att från ett fönster kasta pil mot ett par av sin klubbs junisar. Ingen kom dessbättre till skada. Men det är svårt att inte undra vad det är för jävla fel på grabben egentligen. En sällan skådad talang och ett sällan skådat rövhål. Killen är bygdg som en gladiator med en teknik som en brasilianare. Alltså borde han kunna spela i vilken liga och för vilken som helst i världen och vara en lysande stjärna. Gör han inte bort sig utanför plan så gör han det på plan med korkade utvisningar och dålig inställning. Det måste vara någon mental störning på honom. De flesta normalt personer fattar att man inte beter sig på det här viset. Inte ens Man Citys gamle ärkenöt Joey Barton har betett sig lika korkat, eller ja... det kan man nog föresten diskutera. Men i alla fall. Tränare som är räknade för stora taktiker och psykologer har gott bet på denna galenskap som är Mario Balotelli. Det som är extra synd med hans beteende är att han i egenskap av svart italienare skulle kunna utmana alla de rasistiska strömningar och traditioner som besudlar det italienska samhället. Nu spär han bara på fördomarna. Det är kanske orättvist att den 20-åring ska behöva bära ansvaret för folk från en hel världsdel, men man kan ändå inte undgå att gräma sig över vad som kunde varit. Balotelli är inte lite "galen" som Zlatan Ibrahimovic eller Antonio Cassano. Där finns det utrymme för apologeter att kalla det för excentrism. "Den galna genialiteten..."D et är väl i och för sig att göra det lite enkelt för sig men det går att motvilligt godta den hållningen. Vad Super-Mario pysslar med är inte alls på den nivån. Det vore så skönt om en sådan spelare skulle kunna få mogna och blomma ut och visa vad han kan utan att det ska kantas av kontroverser. Kan Joey Barton bättra sig borde inte hoppet vara ute för Balotelli heller. Men tiden börjar så smått rinna ut. Lite för många för allvarliga skandaler för att hans ålder ska kunna rädda honom. Psykologhjälp finns...

Mycket spännande med sossarnas nye hövding. Förmodligen en nödvändig förändring. Ska man vara ärlig är nog Mona Sahlin den sämsta tänkbara ledare för oppositionen man kan tänka sig. Det måste finnas passion och eld om man ska kunna leda en vänsteropposition. Hon hade kanske funkat som en regeringsledare men det är ett helt annat spel. Juholt känns onekligen som Sahlins motsats. Inte bara som person utan och som politiker. Han står till vänster om mitten och det är en detalj viktigare än de flesta. Ända sedan Ingvar Carlssons 90-tal har sossarna dragit till höger allt mer. Opinionen har följt efter. Till slut fattade oppositionen att det var mot mitten man skulle vända sig. Det är smart. Det avväpnade de rödgröna rätt effektivt 2006 års valrörelse. Man kan liknade det vid att Alliansen stack hål på den socialdemokratiska ballongen. För det är precis vad som hände. Sossarnas politik var aldrig riktigt klar och konkret. Man fick en massa röster bara "därför att", men när folk började på att jämföra de båda sidornas politik synade man också den socialdemokratiska bluffen. Idéfattig politik som inte har någon som helst röd tråd utan som snarare var kall och kalkylerad röstprostitution än en socialistisk och välfärdsfrämjande politik. Samma skit som Alliansen klarade av att sälja lite snyggare och lite bättre. Och nu kommer det gnäll om att sossarna kommer att förlora på Juholt inte gör som Alliansen och börjar hora ut det största svenska arbetarpartiet. Om man ska se på det rent ideologiskt är det hederligaste att försöka vända och övertyga opinionen om ens egna idéeer. Inte att försöka luska ut vad folk helst vill ha sälja det till dem, utan att få dem att vilja ha det man säljer. Jag menar, man kan bara paketera och sälja Alliansens skit på så många sätt. Ska vi styras av opinionshorande nickedockor kan vi lika gärna avskaffa demokratin och övergå till någon typ av teknokrati. Låta tjänstemännen härja fritt. Tar man bort politiska ideal är det ju faktiskt det som våra riksdagsmän blir reducerade till. Och den vidriga är ju att vi inte är så långt ifrån den där teknokratiska mardrömmen. Ju fler som ägnar sig åt kappvänderi, ju mindre visionärt blir vårt samhälle. Då är stagnationen ett faktum.

Grievous Bodily Harm

En timme stals i natt! Men jag la mig en timme tidigare. Ha! Take that, ya theivin' bastards!

Inte så lite surt i går att jag missade att hockeyn började tre, inte fyra, som jag inbillat mig. FBK vann ju ändå utan större problem med 4-2 ändå. Som om det hade gjort någon skillnad om jag hade sett matchen från början. Ganska kass match igen. AIK är verkligen inte så bra mot FBK som man var i kvartsfinalspelet mot HV 71, det kan man ju kallt konstatera. Ingen glöd eller passion att tala om. Man ser inte ens till lite frustration eller grinighet att man spelar skit och kommer att åka ut. Man verkar helt enkelt nöjda med att man slagit ut HV och tagit sig till semi som nykomling. I sig en stor bedrift, men varför vara nöjd där? Om man slår ut seriesegrarna och regerande mästarna - då borde man ju kunna ge serietvåan en match, eller hur? Man tycker att hedern skulle göra att de skulle kämpa och sälja sig dyrt, men det verkar vara lite si och så med inställningen. Och deras tränare verkar ju heller inte vara alltför besviken heller. Varför skulle då spelarna vara så speciellt mycket mer sugna på vinst? Börjar kännas som det kan vara därför Roger Melin inte fick vara kvar i FBK. Saknar verkligen slutspelshockeyn så som den var förr. Mycket känslor, ständiga ställningskrig och en massa nerver. Nu är det väldigt mycket taktik och väldigt lite pang på.

Det verkar vara lite hetare i norrlandsserien i alla fall. Inte mycket men två lag som verkligen kämpar. Vare sig det blir Luleå eller Skellefteå i finalen så kan FBK har en liten fördel i att det andra laget fått spela långa matcher. För alla tre matcher i den serien har ju gått till sudden death, nu senast med Skellefteå som segrare. Går serien till sju matcher, som det verkar, så kommer det vara ett trött motstånd i alla fall. Borde ju gynna FBK ganska ordentligt på förhand. Enda risken med det är ju att laget de möter har ångan uppe in till finalerna och FBK blir trögstartat eftersom man haft en veckas ledigt. Spekulationer, spekulationer, vad vore väl livet utan meningslösa spekulationer.

Kollade på The Talented Mr. Rispley igår. Idel bra skådespelare med Matt Damon och Jude Law i spetsen. En moderna klassiker som jag av någon anledning inte tittat på förut. Det borde jag givetvis ha gjort tidigare och borde straffas med minst 20 piskrapp mot genitalierna.

Om ljuset tar oss

Årsmöte idag. Inte så stor uppslutning som man skulle kunna önska men de som kom var så klart välkomna och alla bidrog med sitt. Fick en ny vice ordförande. Det har vi aldrig haft förr, men det har ju sin orsaker.

Våffeldag igår. Men inte blev några våfflor. Det blev idag. En på mötet och två på eftermiddagen. Mycket gott.

Clusterfucked

"We're missing something..." för att citera magus misantropicus Dr Greg House. De där nästan två kilona jag gick upp är nu borta. Tillbaka under 80-strecket för andra gången. Misstänksam och pessimist som jag är så anar jag så klart att det är något fuffens i görningen. Att det skulle kunna ligga något min viktteori är så klart helt befängt. Otänkbart. Vi får väl se vad det bliver av saker och ting på denna front framöver.

Ringde till AF enligt överenskommen handlingsplan (jo, tjenare...). Precis som senast jag ringde får man känslan av att de är måttligt intresserade av vad man pysslar med. Frågor som: "Söker du jobb? Kollar du platsbanken? Hur går sökandet?" Fick svaren: "Ja. Ibland. Inte tillräckligt bra. Uppenbarligen." Ganska meningslöst samtal egentligen. Det enda positiva var när jag la på luren. Inte för att arbetsförmedlaren i andra änden av luren var dryg eller otrevlig på något vis. Bara meningslöst i största allmänhet. AF är ju inte något annat än en kontrollmyndighet för A-kassorna nu mer. Känns som om den tjänat ut sin funktion. Det kan ju inte bidra med speciellt mycket för en normal arbetssökande. Måste också vara ganska tröstlöst att vara arbetsförmedlare när det inge finns några jobb att förmedla, eller i alla fall väldigt få jobb där det finns chans att kunde guida en sökande till ett specifikt jobb och kunna se att det verkligen leder till en anställning. Försöka få folk att söka så många jobb som möjligt, trott att enligt forskningen visar att det man inte får jobb lättare bara för att man söker mer. Att söka rätt jobb är ju det centrala och framför allt söka rätt jobb vid rätt tillfälle. "Timing is everything" är inte bara en klyscha i detta sammanhang.

Var i väg till Karlstad för att handla födelsedagspresent till farsgubben. Fick precis det jag var ute efter och jag är tämligen säker på att han kommer bli nöjd med den. Man kunde nästan tro att det varit pensionärer fastfrusna i snön för nu när sol och är framme vimlar det av dem. Inte något fel i det, men det är bara så extremt påtagligt. För en person med sämre tålamod kanske det hade varit ett problem med personer som tar sin tid på sig att göra det de ska göra kanske det skulle vara ett smärre irritationsmoment. Men jag tycker någonstans att det är lite skönt med den där lite "fuck off"mässiga mentaliteten man kan tycka sig se hos en del av dem. Att de skiter fullständigt i att de går långsammare eller att de tar tid på sig i kassan. Stolthet? Heder? Kalla det vad du vill.

Empyreal

En positiv dag idag. Sommarjobbet är mer än mindre klart. Ska bara skriva på kontrakt och göra urinprov och sånt. Hade inte väntat mig att beskedet skulle komma så snart men det är inget jag direkt klagar över. Nu finns det i alla fall något att se fram emot på allvar. Vill så klart ha jobb nu och kommer försöka få ett ändå, men när nu det mesta ändå är osäkert är det skönt att det finns något konkret och att arbetslösheten har ett bestämt slutdatum. Med lite tur tar den slut innan men den kommer i alla fall inte att fortsätta bortom detta datum.

En positiv dag har det varit på andra sätt också. För FBK slog AIK även i match 2. Denna gång med 4-2. Ingen sprakande underhållning idag heller, men spännande var det i alla fall. AIK ledde en bit in i tredje med 2-1 och det kändes inte helt bra, så klart. Men efter att Prestberg kvitterat och Junland via självmål gjort 3-2 så kunde Bastiansen göra 4-2 i tom bur. Och Luleå tar tredje raka sudden death-vinsten på lika många matcher. Mycket imponerande. Om det blir FBK och Luleå i final gör pôjkera bäst i att avgöra på ordinarie tid.

Fint väder idag igen. Tog mig en promenad ut till badplatsen. Välgörande för både kropp och själv. Knäet gör inte ont, men det känns lite konstigt på något vis. Tycker att det känns lite när jag kör på cykeln också när jag trycker i från. En diffus känsla... En månad kvar till att jag får komma till sjukgymnasten, så det blir väl till att försöka stretcha så gott det går.

Har skickat iväg mina kängor till den presumtiva nya ägaren i Stockholm. Får innerligt att han blir nöjd med dem. Inte bara skönt att bli av dem utan så klart ett välkommet tillskott till kassan också.

Såg precis på Debatt. Inte så jätteintressanta ämnen (otrohetssajter och hunddokusåpa). Men det var med någon lallare från dokusåpa (jag gissar Paradise Hotel) som fick med att dra på (hån)smilbanden. Han lär ju inte ha några värre studieskulder, om man säger så. Bad sina motparter hålla käften och grejer. Mycket lustigt. Han lyckades vara med i båda debatterna i egenskap av notorisk runtknullare och dokusåpadeltagare. Det hade ju varit extra passande om vi varit ett engelskspråkigt land just nu med tanke på just honom (ordet "dog":s dubbla meningar). Och eftersom han varit med i en dokusåpa visste han hur alla dokusåpor var beskaffade. Tror han kan ha överskattat sin egen insiktsförmåga där, men vad vet jag. Han lyckades även smäda en tidigare dokusåpadeltagare då hon var för ful för att vara med i den såpan han var med i och det var minst tio år sedan hon var med i "sin" såpa. Argumentation som får min egen att verka snudd på akademiskt oantastbar. Så är det illa, riktigt illa till och med. Sedan hjälpte det ju inte att han så ut som han gjorde heller. En IQ-poäng ifrån att vara tvingad att ha hjälm. Med vår kollektiva tur ynglar han väl av sig också...

Motorsågsmassaker!

Om man men träd. För idag har jag röjt friskt med faderns motorsåg i vedhögen! De grövsta stammarna är alldeles för tunga för att man ska orka lyfta dem upp i vaggan på kapan utan att det välter eller att man får dem över sig. Så då får man såga dem i bitar, helt enkelt. Så detta gjorde jag i förmiddags. Mycket roande. Som tur var sken solen idag så det var ingen risk att man skulle frysa om man rörde på sig. Klyvningen fick fadern ta själv eftersom det fortfarande är för kallt för mig att stå vid klyven i skuggan. Cirkulationen är lika med noll i fötterna om jag inte kan gå omkring. Inte lika roande. Blåsten var heller ingen lek, speciellt när man kapar eller sågar vet. Spån yr åt alla håll och kanter. Varenda kroppsöppning som inte är täckt riskerar att invaderas av synnerligen intensiva virvlar av spån. Och när man har en sågklinga i full snurr framför sig eller en motorsåg surrande framför sig vill man inte direkt blunda eller sätta på sig ögonbindel. Så man får helt enkelt kisa och acceptera att folk som går förbi och ser en funderar på varför man ser så skitnödig ut för.

Nåväl, har i alla fall räknat en hel del matte idag. Går rätt skapligt hittills.

Sökte lite jobb idag med. De verkar komma i stim, de där annonserna.

Fick reda på att en före detta arbetskamrat drabbats av aplastisk anemi. Inge kul alls. Det verkar som det är den allvarligare sorten. Vet inte om det är så allvarligt att det fordras benmärgstransplantation men skulle så vara fallet ställer man ju så klart upp. Lite märkligt sammanträffande att jag nyss såg ett avsnitt av House där en arbetsteori de hade var just AA hos en patient. Inte ett speciellt trevligt sammanträffande, men ändå. Men jag tror att min fd kollega kommer att repa sig, ty få människor har hennes jävlaranamma och beslutsamhet.

Såg att man funnit samband mellan inkomst och subjektivt välbefinnande (lycka). Kändes väl inte som om det är någon värre chock direkt. På senare år har man ju faktiskt ansetts sig veta att det inte har något samband, eftersom det inte varit någon skillnad mellan rika och fattiga länder. Däremot har det funnits skillnader inom ländernas befolkning. Men nu har man alltså märkt att det visst har ett samband på alla nivåer. Nyliberaler jublar eftersom det nu helt ju är bevisat att pengar är skitbra! Jo, det är en del av sanningen. Problemet är att det också visar att avsaknaden av pengar är allt annat bra. Och att ju mer klyftorna ökar desto större glapp blir det också av det subjektiva välbefinnandet mellan de som har mycket och de som har lite. Det är det inte riktigt lika intressant att diskutera. För det är det faktum att pengar är bra som är det viktiga här, tydligen. För ingen vill ju höra på en massa gnäll, eller hur? "Bara att ta sig i kragen och börja tjäna pengar! Deprimerad, säger du? Då har jag lösningen, lille vän!" T o m Alliansen har ju ifrågasatt om klyftor är så negativt, att det kanske kan vara till nytta. Inte ens haschtomtarna från 60- och 70-talet tycker att alla ska precis lika mycket. Men att klyftorna ökar kan man inte gärna tycka vara bra. Om man inte hör till, eller vill höra till, gruppen som drar ifrån de andra.

En annan grej som forskningen visar är att det krävs större och större summor för att vi ska ta oss till nästa snäpp på lyckoskalan. Att de första stegen är relativt små rent ekonomiskt men väldigt stora mätt i lycka. Exempelvis från fattigdom till en dräglig tillvaro. Miljardärerna har - i siffror - extremt svårt att ta sig till nästa lyckosteg.

Man undrar ju lite om det demokratiska i det hela. Borde det inte vara en rättighet att känna så stor lycka som möjligt? Eller ska detta vara ännu ett av allt för många privilegium som de med mycket pengar får behålla? Med det rådande politiska klimatet kommer klyftorna att fortsätta öka. Bristen på subjektivt välmående kommer slå om till subjektivt illamående och bli kostsamt för samhället. Men då kommer man väl fortsätta privatiseringen av samhället och på så vis klippa alla ekonomiska band till de som inte klarar av att hänga kvar. Och är det någon stackare som lyckas få tag om kanten med ena handens fingrar kan man vara säker på att Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen ser till att trampa honom på fingrarna. Ingen kommer undan. De som inte inte syns i statistiken kan man heller ställa krav. Vi har ju redan sett Alliansens färdigheter med kreativ bokföring genom att strama upp kraven för att bli sjukskriven och sedan hävda att folk är friskare. Eller hur.

Vi vet också vad det innebär när de snackar ekonomiskt ansvarstagande. Går allt bra är det Alliansens förtjänst. Går det dåligt är det andras fel. Jag kommer så väl ihåg när en moderat (Tomas Tobé) sitter och säger att det var Moderaternas förtjänst att arbetslösheten sjönk. Detta var direkt efter regimskiftet 2006. Ett problem var bara det att den sjönk i samma takt innan Alliansens tillträde. Alltså, moderaternas politik hade inte lyckats förstöra det arbete som Buffel-Persson och sossarna påbörjat under den då rådande högkonjunkturen. Det var alltså Moderaternas förtjänst. Och så kom finanskrisen och konjunkturen tvärdök och sysselsättningen med den. Men nu var Moderaterna inte riktigt lika snara att ta åt sig äran/ansvaret för sakernas tillstånd. Och nu när det börjar vända igen är det så klart Moderaterna som är att tacka. Det är märkligt att allt bra Moderaterna gör följer konjunkturen så slaviskt. Kan det finnas ett samband här kanske?

Krigsfilosofi

Fint väder men det blåser så in i norden kallt. Får nog bli att ta och hjälpa fadern lite med vedhantering under dagen. Inte för att han nödvändigtvis är i så stort behov av hjälp men ändå.

En rapport om brott, invandring och social bakgrund har nu publicerats. Bakom den står Martin Hällsten (fil.dr. i sociologi), Jerzy Sarnecki (professor i allmän kriminologi) samt Ryszard Szulkin (professor i sociologi). Slutsatsen de drav av sitt arbete är att det är huvudsakligen socioekonomiska faktorer som spelar roll hurvida en person blir kriminelle eller ej. Uppfattningen är inte ny men har stämplats som PK, vilket är det samma med vedertagen lögn på många håll. Speciellt diverse rasistiska/främlingsfientliga krafter fnyser åt denna hållning. Men det är ju inte helt förvånande eftersom den går stick i stäv med vad de själva anser och tror sig veta. Det som gör denna rapport extra intressant är att den kartlagt just dessa socioekonomiska effekter så pass noga. Ingen annan studie har kunna göra det, vilket är lite förvånande med tanke på hur inflammerad denna debatt har varit under så pass lång tid. Men det finns säkert någon logisk förklaring till detta. För kvinnors registrerade brottslighet är skillnaden 3% och mäns dit 19%. Det är anmärkningsvärt. Vad den resterande skillnaderna kommer ifrån säger inte studien något om. Men det finns ju belagt att brott med (förmodade) invandrare som gärningsmän både anmäls mer frekvent och om det väl kommer till domstol är chansen/risken för en fällande dom betydligt större om den åtalade är invandrare än svensk. Kultur kan mycket väl spela in i en del av skillnaderna också, men det är kanske svårt att uppskatta i vilken utsträckning det påverkar ökad eller minskad benägenhet att begå brott. Man kan väl säga, med utgångspunkt från denna studie, att kultur är av uppenbart underordnad betydelse om den har betydelse öht.

Semifinal nummer ett avlutad med vinst för FBK mot AIK och Luleå mot Skellefteå. Kollade inte helt förvånande på FBK-AIK. Var ett riktigt sömnpiller. 2-1 blev till slut och det resultatet speglar matchen ganska väl. AIK gjorde visserligen det första målet men efter det var kunde man räkna deras farligheter på ena handens fingrar. FBK:s farligheter var något fler men inte med speciellt mycket. Det var i matchens slutskede som det blev lite böljande slutspelshockey med lite gruff och intensiv skridskoåkning. I övrigt var det lite si och så med den varan. Kåberg verkade vara aggressivare än tidigare, vilket måste sägas vara en klar förbättring. Dessvärre åkte Christian Berglund på en sen tackling av Blomdahl efter 40 sekunder och tvingades lämna matchen med hjärnskakning. Det borde varit en interferenceutvisning eftersom Berglunds pass nått sitt sin adressat och således kan inte Berglund räknas som puckförare och är då heller inte tacklingsbar. I övrigt var domarna väldigt petiga så i efterhand blir man än mer fundersam varför inte tacklingen från Blomdahl ledde till utvisning. Matchens lirare får man kröna Magnus Nygren till. Det var hans skott som Richard Wallin kunde kvittera på med en vacker styrning i PP. Och det var Nygren själv som gjorde vinstmålet med ett mycket snabbt skott i krysset direkt på tekning. Omtalade AIK-keepern Fasth var stabil och kunde inte lastas för något av målen. Han gjorde även riktigt spektakulär räddning på ett friläge från Axelsson. Det blev ett hopslag och pucken gick i en både över Fasth som skickade runt armen bakom ryggen och lyckades fösa höstlövet åt sidan. Givetvis en hel del tur men också en hel del sinnesnärvaro.

Kriget om Norrland fick jag se sista fem av tredje perioden och den efterföljande sudden death. Återigen vann Luleå en match i sudden death, den andra i rad dessutom. Imponerande. Det jag såg av den matchen var det betydligt bättre drag och fart än den andra semin. Visserligen är det väl en fin geografisk krydda i den serien, men ändå. Känns som om det kommer att gå till sju matcher i den serien.

Igår kunde man kolla skattedeklarationen för 2011 på nätet. Detta gjorde jag så klart så fort jag kom upp. Jag har varit lite orolig att jag skulle åka på restskatt eftersom jag jobbat mycket övertid samt fått lön från två arbetsgivare. Åkte nämligen på restskatt (innan reseavdrag) förra året pga lön från tre arbetsgivare. Men till min stora glädje får jag i år tillbaka pengar. Och förutsatt att mina reseavdrag går igenom blir det väldans roligt i början av juni! Inte för att jag vet vad pengarna ska användas till. Det blir förmodligen på sparkontot de hamnar. Man vet ju aldrig vad som händer. Är jag fortfarande arbetslös är det ju aldrig fel med en extra stor buffert i fall de där träliga extrautgifterna dyker upp lika ovälkommet som ett utslag i skrevet.

The Red

Hade väntat mig en klang och jubelföreställning när jag satte mig ner skulle se på Chelsea - Man City igår eftermiddag. Men icke. Tråkigare match får man leta efter. Chelsea vann rättvist med 2-0 med underhållningsvärdet var under alla kritik. Jag hade att välja på att kolla på engelsk toppfotboll och sjunde och avgörande match i SM-slutspelets kvartsfinaler i hockey. Jag valde fotbollen och jag måste utan omsvep erkänna att jag det var ett misstag av episka proportioner. Jag fick i alla fall se Robin Jonsson göra det avgörande målet för sitt Luleå och därmed slå ut Djurgården. Det hade varit rätt coolt om DIF hade vunnit och blivit det första laget som hämtat upp ett underläge med 3-0 i matcher. Men eftersom det var just DIF var det bra att åkte ut i alla fall. Hatet mot dem sitter i sedan gamla tider. Plus att det lär bli sjukt bra matcher mellan Skellefteå och Luleå. Norrlänningarna brukar ju inte vara kända för sin brist på kamplusta direkt. Jag tror FBK slår ut Gnaget, men med vissa problem.

Såg på två halvbra filmer igår. Först ut var Season of the Witch med Nicholas Cage och Ron Pearlman. Jag har fortfarande svårt att förstå hur i helvete Cage lyckas få roller fortfarande. Hans enda min är ju den bekymrade! Och han gör inte rollerna speciellt övertygande, inte ens när man förväntar sig att han ska vara bekymrad. Pearlman är som alltid sevärd. Har komisk timing och en skräckinjagande fysik. Filmen går ut på att två deserterade tempelriddare (Cage och Pearlman) ska transportera de förmodad häxa från en stad till en annan. I denna stad finns ett gäng munkar som genom någon obskyr besvärjelse ska döda häxan och därmed bli kvitt bygdernas härjande farsoter. Strapatser och faror i höger och vänstervarv. Det vanliga upplägget. Halvseriös kritik mot kyrkans handlande i dessa tider framförs, om än övertydligt och föga engagerat eller engagerande. Häxbrännartider som det var.

Den andra filmen var Cyrus. Komedi med bl a John C Reilly, Jonah Hill, Marisa Tomei och Catherine Keener. Reilly spelar John som är en självupptagen frånskild man som inte riktigt kommit ifrån skilsmässan med sin ex-fru Jamie (Keener). Detta till trots är de två fortfarande bästa vänner. På en fest träffar John Molly och de två fattar omedelbart tycke för varandra. Romans inleds ganska omgående. Men det hela har en delikat twist. Mollys son Cyrus. 22-åring som bor hemma hos mamma fortfarande. Det visar sig att mor och son har extremt (ohälsosamt) nära relation till varandra. Rätt snart visar det sig att Cyrus ser John som ett hot mot relationen med sin mor. Ett knipslugt krig inleds så snart John inser vad Cyrus har i kikaren. Filmen ger inte speciellt många gapflabb, men ett och annat leende. Filmens humor är mer av den pinsamma och skämmiga sorten som man känner igen så väl från The Office. Bra skådespel rakt över. Storyn är helt okej också, lite klyschig på sina håll men det kan man ha överseende med.

Lyssnat lite på The Haunteds nya skiva The Unseen lite grann. Redan på förhand har det aviserats att det rör sig om en stilomläggning i stil med The Dead Eye. Alltså inte så mycket ilsken thrash utan lite mer introvert och experimentellt. The Dead Eye är en bra platta, inte så bra som debuten eller rEVOLVEr, men ändå. The Unseen känns som om man tagit ett steg ännu längre bort från den klassiska thrashen. På gott och ont. Musikpressen är naturligtvis alldeles till sig i trasorna så fort ett band börjar bli lite suddiga i konturerna. Det brukar betyda att bandet faktiskt har gjort ett riktigt intressant verk eller att det är ett pinsamt misstag av den typ som för tankarna till en kejsare med garderobsproblem. Ingen journalist vill ju vara den som dissar det som är det nya svarta. Inte för att speciellt många av dem ser någon skillnad men om alla tycker lika är man ju skyddad av det kollektiva förtroendet skribenterna åtnjuter från sina läsare. The Unseen, ja... Kan inte säga att jag är direkt imponerad av den, inte ännu i alla fall. Hade det varit något annat band hade jag nog avfärdat och förkastat skivan, men tack vare deras högkvalitativa backkatalog är jag beredd att ge skivan en vecka eller två till att sätta sig.

Ett band jag upptäckte av en ren slump är Sylosis. Ett brittiskt thrash-band med väldigt mycket potential. Melodisk thrash med moderna -coreelement men också med en imponerande känsla för melodi och teknik. Jag är inte gitarrist i någon större utsträckning, men jag tror mig känna igen krångliga och tekniska riff när jag hör dem. Och det fina med Sylosis riff är att de inte känns krånglig men att de definitivt är det. För det är låtarna som är det som man lägger märke till, mer än de kluriga ackordföljderna. Sådant gillas! Är det något jag hatar är det när det oblygt ska briljeras med tekniska nummer bara för sakens skull. Förmodligen är det därför jag inte är nämnvärt intresserad av Dream Theater. Sjukt skickliga musiker, men betydligt sämre låtskrivare. Symphony X ligger precis rätt sida den gränsen. Det är ibland lite väl mycket gitarronani och solon, men samtidigt djävulskt starka låtar. Sylosis har lite grann av den varan också. Bra låtar, framförda av skickliga musiker. Musiken i centrum. Alltid. Vissa partier i Sylosis musiker får mig att tänka på svenska Darkane. Flyhänt gitarrarbete, kreativt slagverk men framför allt starka låtar.

Demonen i bröstet

Märkligt. Verkar som om vikten har vänt. Har gått ner ett kilo på fyra dagar. Var annars rätt säker på att viktnedgången efter Blitzen var för att jag hade tömt mina glykogenlager i levern och att det var därför jag gick upp så snabbt med mer kalorier/kolhydrater (i totalvikt, inte i procent av dieten). Men det verkar som om det var vätska. Kan vara för att jag inte tränat något denna vecka också, det påstås ju att kroppen tar upp mer vätska när man tränar. Så det kanske är en kombination av båda? Det märks. För i morgon är det dags att börja träna igen. Ska bli rätt skönt faktiskt. Har varit lite väl rastlös när jag inte tränat. Trodde att den där timmen extra jag fick skulle utmynna i produktivitet, men så blev det inte riktigt. Tror det är dags att börja se över cykelns allmänna tillstånd, för är det sådant här fint väder framöver är det som klipp och skuret för att föra trampa lite grann på två hjul!

Fick se mitt kära Newcastle bli totalt avklätt mot Stoke igår. 4-0 till Stoke slutade det. Och det var väl inte så oförtjänt som man kunde önska. Det som var mest irriterande att det var så många individuella misstag vid var och ett av målen. Och nästan samtliga från backarna. Ettan var en matchotränad Sol Campbell allt annat än bra på. Tvåan började med en helt horribel rensning av Steve Harper och Coloccini var oförmögen att markera sin spelare och täcka ytan framför sig vilket Jermaine Pennant var tacksam för. Trean föregicks förvisso av en billig frispark men Harper måste ändå ställa upp en bättre mur än han gjorde. Att sedan Higginbothams vänsterslägga var imponerande och vacker på alla sätt och vis är irrelevant. Fyran gjorde Fuller på friläge på tilläggstid mot en försvarslinje som varken var närvarande, rak eller samlad. Pinsamt. Och framåt var det ganska tamt. Av någon anledning ställde Pardew upp med en 3-5-2 uppställning. Gick ju inte så bra. Enrique fick utgå pga skada, Barton var matchotränad och Jonas var på bänken (också matchotränad). Enriques ersättare på vänsterbacken Shane Ferguson var det enda positiva med matchen sett ur Newcastleögon. Kvick och snabb. Behöver kanske några kilo muskler till för att riktigt kunna hävda sig.

Tog en liten promenad efter lunch idag. Var ju väldigt härligt väder! Knät gick bra, ingen värre sträcka eller tempo, men ändå. Måste ringa till sjulgymnasten och få en tid i morgon förmiddag.

Verkar som om jag får de där kängorna jag köpte från Vegetarian Shoes sålda. De var precis för små för mig. Ett något nerprutat pris, men det är väl okej med tanke på att det bara varit ett enda bud på dem hittills. Får ta och göra i ordning ett paket med skor och sulor i morgon.

Kollade på Megamind igår kväll. Faktiskt rätt bra. Will Farrell gav röst åt den lite lätt misslyckade mästerskurken Megamind i hans förvirrande kamp i staden Metro City (eller Metrocity [med betoning på andra stavelsen]). Och Brad Pitt lånade ut sin röst till hans (ena) nemisis Metro Man. Metro Man är precis allt som Megamind inte är och har under hela sin uppväxt fått stå i skuggan av den präktige Metro Man. Av misstag gör Megamind en känslomässigt labil kameraman (Jonah Hill) till sin nye nemisis när han dödat Metro Man. Det är inte lika kul att vara The Evil Overlord när inte någon motpol finns. Dessvärre är denne nye superhjälte kär i samma reporter som Megamind. Sköna förvecklingar...

Skyll det på förändrat odjur

Sömn. Ja, det vore ju inte helt fel. Att få sova riktigt gött en natt eller två. Skulle inte klagat om man finge sig en tupplur eller två någon gång men vill sig inte med dem heller. Skulle vara väldigt behändigt om man kunde hitta sin egen OFF-knapp ibland.

Inga telefonsamtal från fabriken. Ungefär som förväntat. Den egotrippade delen av själen är lite smått sur men den lite mer sansade delen gäspar lite smått ointresserat. Orka bry sig. Det blir vad det blir. Tror det är de som har anledning att vara betydligt besvikna över att inte fått något samtal. Många som med stor kompetens och som varit med mer eller mindre från starten och inte hört ett knyst. Enligt ryktet är det en hel del yngre vilket genast gör att slutsatser dras om de ekonomiska fördelarna med dessa val på grund av den sänkta arbetsgivaravgiften. En blandning av bitterhet, avundsamhet blandat med cynism/realism. Kan tänka mig att det kan bli spänt mellan en del som varit vänner, och där nu den ene fått erbjudande om anställning och den andre inte. Det kommer märkas vad människor verkligen är gjorda av i de där situationerna. Nåväl, bara att lyckönska både de som fått och inte fått samtalet som stort "S".

Har börjat kolla på sjukhusserien House. Har i det längsta (nåja...) undvikit att kolla på serien. Jag är ju en hypokondriker. Var visserligen värre förr. Mycket värre. Hade minst fem olika typer av cancer. Samtidigt. Serien är i alla fall bra. Kan inte låta bli att känna någon typ av själsligt frändskap med den svårt misantropiske Dr Gregory House. Skillnaden är väl att jag bara tänker det han säger. Och att jag totalt saknar slutledningsförmåga. När man tittar på flera avsnitt per dag blir det rätt ganska förutsägbart när det gäller själva dramaturgin. Patienten blir dålig, bättre, sämre, bättre, riktigt dålig, bättre, döende, frisk. Oftast. Det väl resan mot slutet som är det intressanta egentligen.

Elend

Usch och fy! Trött som en gnu alltså. Skulle ju ljuga om jag sa att jag får en massa kvalitativ sömn. Försökte sova en sväng efter frukosten, men det blev kanske fem minuter på en dryg timme. Då fick det blir en äggmacka och kaffe istället. Orka ligga och dryga sig i soffan utan att det blir ett dugg av det. Räknade lite matte innan maten.

Hjälpte käre far med lite vedkapning under eftermiddagen. Det är inget stort tidfönster man har på sig med tanke på att man måste stå i solen för att inte förfrysa både det ena och det andra. Det märks att man tappat många kilon när man ska lyfta de där stockarna. Man har inte så mycket hjälp att ha en rejäl tyngdpunkt att lyfta från. Å andra sidan är balansen lite bättre nu och man kan parera lite enklare om man inte lyfter precis på stocken balanspunkt. Kan nog bli lite stel i ryggen i morgon tror jag. Men det kan jag leva med.

Riktigt bra match från FBK igår. Spännande så det räckte till och blev över. Satt nästan och räknade med en ny sudden deathförlust när Brynäs kvitterade till 3-3 i spel 6-5. För i de två matcher som gått till sudden death i matchserien tidigare har det inneburit vinst för bortalaget (båda lagen hade en varsin sådan). Men så frälste då Marcus Paulsson oss med ett riktigt snyggt mål precis efter Brynäs kvittering. Paulsson har varit mer eller mindre osynlig i slutspelet innan detta mål. Han har varit inne några byten och smällt på ganska bra, vilket är kul att se. Kan man inte bidra på det ena sättet kan man försöka bidra med det man kan. Kåberg borde se och lära av Paulsson. Ty Kåberg har varit tamare än en kastrerad hankatt. Fullföljer inte tacklingarna nästan någon gång. Misstänker nästan att han har någon typ av skada när han inte vill smälla på. Det har ju varit hans adelsmärke. Att trakassera motståndarna med att hela tiden tackla när det finns läge. Han är ju inte Ledin-jobbig med att han hackar på och psykar motståndarna i samma utsträckning som dalmasen utan är mer en spelare som det gör fysiskt ont att möta. Ärligare helt enkelt. På tal om tacklingar måste man bara nämna Sanny Lindströms pärla på Magnus Kahnberg. Riktigt fin open ice-tackling. Det syntes långväg när Sanny tog sats för att vara beredd om Kahnberg skulle försöka bryta in centralt innan för blå. Och försökte gjorde han. Kan inte klandra Kahnberg för att han valde att fortsätta längs sargen nästa gång han kom innanför offensiva blå. Nu väntar AIK i semifinal. Känns som om det kan bli precis vad som helst. FBK har visserligen vunnit alla fem matcher där lagen mötts men så som AIK spelade mot HV 71 så lär det bli allt annat än enkelt. HV var väl knappast speciellt bra men ändå. Fortsätter målvakten Fasth hålla samma nivå som han gjort inledningsvis kommer det bli riktigt spännande.

Dytstopia unfurling

Intressant dag. Började med att jag kallt fick konstatera att jag gått upp nästan två kilo på två veckor. Ångest - check! Får väl se vart detta slutar.

Sedan bar det av till Säffle för jobbintervju hos ett bemanningsföretag. Gick väl sådär. Gillar inte att sitta och förhärliga mig sådär. Men vad gör man inte för att få ett jobb? Seriöst, vad gör man inte för att få ett jobb? Bara undrar...

Skönt väder. Fick nyttja solbrillorna för färden västerut. Trevligt.

Mindre trevligt vad att bilskatten damp ner i lågan idag. Något högre än sist, om jag inte minns helt fel. Kanske blir lättare att sälja den svarta opalen nu när den blir "gratis" i ett år för en presumtiv ägare. Ska bara vänta på tills det är lagligt att slänga på sommardäcken. Sedan ska åbäket väck!

Skönt att FBK vann igår. Det var ju inte direkt en välspelad match, en massa slarvigt spel. Lite smågrinigt emellanåt men det kändes inte riktigt som om den där riktiga slutspelshettan infann sig riktigt. Kanske blir bättre imorgon när Brynäsarnas säsong kan ta slut. Lite hetare match idag när AIK kan ge HV passersedel ut ur slutspelet. Regerande svenska mästare och seriesegrare kan alltså åka ut mot en nykomling. Att det är HV 71 som är Goliat i trångmål gör ju inte saken värre direkt.

Champions League i kväll också! Mycket toppidrott att beskåda i kväll. Blir nog att jag tittar på Manchester Utd mot Marseille. 0-0 efter första matchen, men jag hoppas att fransoserna kan ge Fergusons lag en rejäl match.

Burning Skyline

Sett filmen Skyline? Inte? Bra! Bespara dig den smörjan och titta på något annat istället. Vad som helst. Tänkte att den skulle kunna vara intressant, man ack så fel man kan ha. Borde anat oråd när Donald Faison vad med (spelar Turk i Scrubs). Inte riktigt rätt man på rätt plats där, om man säger så. Sedan är hela storyn så jävla korkad och "out there" att det är nästan ljöjligt. Och då har vi inte ens kommit in på sci-fi delen av filmen. Pinade mig igenom drygt 50 minuter av filmen, sedan fick det vara bra. Brukar sällan ge upp men detta var sällsynt dåligt, riktigt uselt. Det är tydligt att det finns folk i Hollywood med mer pengar än vision, men det är väl heller ingen som är förvånad över. Avslutade kvällen med att kolla på sista avsnittet av White Collars andra säsong istället. Mycket bättre. Kändes som att komma hem från en hemsk resa där man suttit i en nerpissad tunnelbanevagn.

Kollar istället på Human Target nu. Rätt bra serie. Action och uppdrag. Antihjältar som agerar utanför lagens råmärken. Lite A-team, påminner en del om Leverage men med en lite mörkare humor. Inne på andra säsongen hursomhelst. Utökat karaktärsgalleri, kan betyda att serien ligger skrynkligt till eller att den fått mer pengar. Den är inte speciellt spektakulär med långa och avancerade slagsmålsscener eller stora pyrotekniska utsvävelser utan är mer baserad kring karaktärerna och handlingen. Föresatser så goda som några, men ni vet ju vad som sägs om föresatser, vägar och Helvetet. Duger att kolla på i alla fall.

Boom!

Magen har vaknat. Säger inte mer än då.

Kollat på X2 och X-men: Last Stand igår. Gillar verkligen X-men filmerna riktigt mycket. Vet inte riktigt varför, men det kan vara för den sanslösa action som filmerna har kan förklaras med att det faktiskt är mutanter det rör sig om. Och så är det så klart de där med mutantproblematiken som går att applicera på en massa företeelser i det verkliga samhället. Sexuell läggning, religion, politik, etnicitet, ja i princip allt som särskiljer oss från varandra ger ju möjlighet för diskriminering och propagandakampanjer med hat och intolerans. Jag gillar också att det inte är en enad front inom de utsatta heller, utan att det finns flera fronter för samtliga parter. Det är värt att tänka på när man buntar ihop grupper till en gemensam fiende, ett enhetligt "dom". Men rent filmmässigt är filmerna också väldigt bra gjorda. Inte kanske revolutionerande men ändå. Galleriet med karaktärer är också ganska standardiserade, men det gör inte så mycket eftersom skådespelarna som gör karaktärerna ger dem tillräckligt med färg och djup för att det ska vara fullt acceptabelt, och lite till, för genren. Ska kolla på X-men Origin: Wolverine ikväll, för att låta cirkeln slutas så att säga. Tillfälligt i alla fall. Läste i morgontidningen att det var en femte film på G till sommaren. Me likey!

Kollar på White Collar, andra säsongen. Skön serie. Avskyr vanligtvis karaktärer som Neal Caffry som synden. Snygg, smart, hedonist och så vidare. Men av någon anledning är han faktiskt rätt behaglig. Kanske för att han inte är så där vräkig och snobbigt dryg som annars är signumet för den typen av karaktärer. Matthew Bomer gör rollen riktigt bra faktiskt. Sedan funkar samspelet med Tim DeKay, som spelar FBI-agenten Peter Burke, riktigt bra. Skönt lätt ton dem emellan, utan att det blir flamsigt och krystat. Om man som jag älskar kuppfilmer är det såklart ruskigt spännande att se på när mästertjuven Caffrey ska vara behjälplig FBI med sin kunskap inom sitt skrås mörka kreativa verktygslåda. Gillar också kameraarbetet. Det är mycket filmat snett underifrån så man får uppleva New Yorks byggnader på ett lite annorlunda sätt än vad som är vanligt.

Ännu ett montörsjobb sökt. Som vanligt via bemanningsföretag. Har skrivit upp kontaktpersonens nummer så jag att jag har ännu ett nummer att lägga till samlingen över nummer och ska ringas idogt framöver.

Sitter och lyssnar på Amon Amarths nya skiva Surtur Rising. Inte mycket som tycks ha hänt i vikingabyn, vilket inte är något negativt. Amon Amarth har alltid haft en bra blandning mellan melodi, tyngd och aggressivitet. Tyngdpunkten mellan de tre huvudingredienserna har skiftat från skiva till skiva utan att nödvändigtvis dra sig mot någon speciell riktning permanent. Det som är skönt är att man känner igen soundet hur lätt som helst, ty de har en väldigt speciellt ton i melodierna och sättet att bygga upp låtarna kring dem. Kan inte riktigt sätta fingrarna på vad det är eller hur det bär sig åt. Och skulle man ändå vara tveksam om vilket band det är blir man rätt fort säker när man hör Johan Häggs mörka stämma mullra till. Liksom de senaste skivorna är det Jens Bogren som producerat skivan i sin Fascination Street studio i Örebro. De som hört herr Bogrens dåd tidigare vet att det rör sig om stora, luftiga, tunga och detaljerade produktioner som verkligen ger musiken stort svängrum. Inget überkomprimerat ljud, utan väldigt organiskt. Produktionen passar verkligen Amon Amarths musik som hand i handsken. Man får som precis vad man förväntar sig av Amon Amarth. Kvalité, kort och gott.

Det kan skönjas en viss oro bland regeringen och eras förtrogna. Opinionen börjar svikta, kyrkan är på krigsstigen pga sjukförsäkringreglerna och sossarna har till slut fått en potentiell partiledare som inte verkar totalt värdelös. Då börjar det hagla lite smått panikartade artiklar om att alla fått det bättre nu! Alla har fått det bättre nu! Alla har fått mer i plånboken! Okej, eftersom jag inte litar på vad toppolitiker i allmänhet säger och i synnerhet politiker från högersidan, så måste man börja analysera detta påstående om att "alla har fått det bättre". Det är förvisso rätt, till viss del. I rena summor har vi fått det bättre, men det har vi alltid fått eftersom priser och löner alltid går upp. Inflation kallas det visst. Kruxet är bara det att klyftorna fortsätter att öka. De som redan har det gott ställt får, i jämförelse med de som har sämre ställt, ännu bättre ställt. Deras situation förbättras alltså snabbare än vanligt folks dito. Men alla får det, som bekant, bättre. Och det är alltså hela premissen för argumentationen. Så då är allt bra? Det finns alltså inga som helst problem med att vissa det sker en ökad snedvridning av ekonomin till de besuttnas fördel? Det ska fan till moderater (som Johnny "Bravo" Munkhammar) att stå där som fån och försöka slå folk att allt är "A okay". Ekonomin är visserligen alltför komplex för att reduceras ner till simpelt nollsummespel, det är sant. Men problemet, ut över det uppenbara bristen på rättvisa, är att det sker en förskjutning av makt. För till skillnad mot den rent siffermässiga ekonomin är makten som kommer med att välstånd att vara ett nollsummespel. Dessvärre är det så att om en elit får mer pengar än pöbeln får den också mer makt och inflytande än pöbeln. Får du som vanlig arbetare en tusenlapp mer i månaden och en rikmaling får det tiodubbla kan man arslet räkna ut hur det påverkar maktbalansen. Du som knegare kan köpa dig något fint, kanske spara mer, resa längre, whatever. Du är konsument och ska använda dig av din makt som konsument. Marknadsfundamentalister älskar ju just den här vinklingen. Det är genom konsumtion man utöver makt. Okej, vi köper det argumentet (tillfälligt). Vad säger det då om makten om de som är rika får procentuellt större inkomstökningar än de inte fullt så rika? Då borde ju rimligtvis de rikas makt öka på bekostnad av de inte fullt så rika, inte sant? Fan, jag bara älskar när högerargument kommer tillbaka och bitar andra högerargument i ändan som en rabiessmittad tax. Men det där med maktanalyser har aldrig varit högerns starka sida. Det blir alltid lite besvärande eftersom de flesta analyser av konsekvenserna för deras politik alltid tycks gynna de få på den mångas bekostnad. Det är liksom som att det inte existerar hierarkier

som håller de svaga på plats och som skyddar de starka mot farliga element som vanligt folk. Sedan har vi så klart rättviseargumentet - varför i hela helvete ska de som redan har en massa pengar ha ännu mer pengar? Folk blir nävknullade av systemet på daglig basis för att spara pengar och se till att inte en jävel får ett öre för mycket i ersättning, och så passar vi på att strö lite pengar över högavlönat folk. Bara sådär. För att vi kan. Lite salt i såren. Keep rubbing it in. Det är ta mig fan inte klokt. Logiken går mig för förbi. (Förmodligen in första, eller sista, gången det händer...) Den som inte kan se att rör sig om en inkomstfördelning från de fattiga till de rika är antingen efterbliven eller blind. Eller moderat. Oftast samma sak. Det ska löna sig att arbeta heter det. Eh...ja? När har det senast inte lönat sig att inte arbeta? Är detta ännu något som våran geniale finansminister Anders Borg kommit fram i sina haschpsykoser? Detta är alltså något nytt. Tydligen har folk suttit på sin arslen och fått betalt för det. Svenska företag har tydligen inte exporterat bilar, möbler och kläder till andra länder. Nej, nej, nej. Vi har faktiskt - tro't eller ej - sålt idéer om bilar, möbler och kläder. Sålt löften. Koncept. För att folk har suttit sovit på vid sina svarvar och skrivbord. Och fått betalt. Skamligt, eller hur? Man blir ju illamående för mindre. Satans bolsjevism över hela brädet! Så vad göra? Jo, nu ska ni får höra. Det ska löna sig att arbeta! Jora, så måste det vara. Ja, jag vet. Kommer inte bli lätt att sälja den idéen. Men va fan, vi har ju inte sålt annat än idéer sedan andra världskriget. Men det är bråttom. Innan någon fattar att vi inte producerat ett vettigt handtag på 60 år. Att det fortfarande står folk i Düsseldorf och väntar då de där vinröda gabardinbyxorna. Så tålmodiga tyskar är sällsynt, de måste vi genast förvissa oss om att få ha kvar som kunder. Raljant? Jag? Surely you jest...

Snillet spekulerar

Om man är på gång att bli sjuk, mån tro. Har var ruskigt trött i ett par dagar nu. Känningar i halsen, men det blir inget mer än så. Inte ännu. Träningen har varit en ren katastrof. Igår var det som att köra huvet i väggen och det fan inte mycket bättre idag. Ingen ork alls. Tror jag ska ta mig en träningsfri vecka. Kanske nån promenad men inte mycket mer. Har kört ganska hårt i tio veckor i rad. Sedan så ska med största sannolikhet fadern ge sig i ved högen till veckan så det blir lite kroppsarbete i alla fall, så pass så att man inte bara sitter framför TV'n eller datorn.

Känns onekligen som de kaosgnostiska djävulsdyrkarna, hunduer och buddhister har en poäng. Vi befinner oss enligt dem i Kali Yuga - den sista tiden. Eller rättare sagt den sista eonen. Med tanke på alla naturkatastrofer den senaste tiden känns det inte allt för långt borta. Och senast nu tsunamin i Japan. Minst tusen människor som hittills bekräftats döda. Känns som om det är en låg siffra i förhållande till hur många som skulle kunna vara döda. Klen tröst för de som drabbats, givetvis.

Envig

Det är märkliga processer i gång i min kropp. Vägde mig idag och hade gått upp ytterligare fyra hekto. Samtidigt är min mage inte speciellt samarbetsvänlig. Extremt trög och hård. Dricker som vanligt, så det borde ju inte vara för lite vätska som är problemet. Eller kanske för lite vätska för att dessa processer ska gå förbi obemärkta, annat än på vågen. Det förefallar orimligt att jag gått upp ett kilo fett på en månad i alla fall. Efter som jag ätit ungefär lika mycket kolhydrater som innan lär det knappast vara mina glykogendepåer som fylls på heller (mer än tidigare).

Konditionsträningsdag idag. Cyklade 45 minuter på träningscykeln. Blev intervaller med tre minuters lugnt/medelhögt tempo följt av två minuters hård körning. Blir ju då nio set totalt. Inte lite svett den sista kvarten. Blodsmak och allt. Good stuff! Hade tänkt mig att ta mig en promenad med en halvmilarunda men mitt knä ville annorlunda. Trots idog stretching innan promenaden så fick jag känningar på utsidan av knät så det blev en lite kortare promenad på 3,5 km i stället. Inget promenadväder var det direkt heller men sådant bryr jag mig allt som oftast inte om.

Fick mail idag om att de som sökt jobb hos de nya ägarna till fabriken bara kommer att få svar om man är bland de som man är intresserad av. Är man aktuell blir det ett telefonsamtal under denna eller nästa vecka.

Efter ett par dagars torka dök det så äntligen upp ett sökbart jobb. Genom bemanningsföretag men det känns som just den detaljen är av mindre vikt.

Testade Hälsans köks Soja-Chorizo till lunch idag. Den var riktigt smarrig! Men med tanke på att en korv på 70 g innehåller drygt 200 kcal så vore det rätt surt om den inte var god. Tror att det får bli att göra någon slags blandning med den korven och Kina-mix någon kväll. Arlas nya Keso-mellanmål har nu testats i båda sina utföranden. Och båda smakerna får med beröm godkänt. Den med blåbär är något godare men det så lite skillnad att det inte är värt att göra några värre väsen om. Det borde inte vara så jättesvårt att göra egna varianter av den här typen av mellanmål heller. Finns ju så mycket torkad frukt och nötter, frön och annat som man kan använda.

Fettisdag!

Japp, och jag är halvvägs igenom en av min mors hemmagjorda semlor. Sanslöst god. Inte så stor som butikernas och gjord på ett betydligt hälsosammare bröd. Känns dock att jag och grädde inte är bästa vänner. Får nog bli att ställa in andra halvan i kylen och se om det blir, om det är något mer reaktion att vänta från magen.

Vägde mig idag och som jag förutstått har jag gått upp ett halvt kilo på en vecka. Det lär ju inte vara fett som jag gått upp, utan vätskebalansen som är lite "off" efter de tvära kasten i dieten. Återstår att se hur det går med vikten. Anledningen till att jag tror mig veta att det är vätska är att urinen haft lite mer färg än vanligt vilket torde tyda på att den är lite mer koncentrerad än vanligt. Framtiden får utvisa om kroppen vill släppa vätskan som jag samlat på mig eller om det är en permanent konsekvens av omläggningen av diet. Ska göra mitt yttersta för att inte få panik utan verkligen hålla den här mängden i knappa åtta veckor till.

Satte mig ner och började räkna i första kapitlet av matteboken idag. Kändes faktiskt riktigt bra. De vanliga slarvfelen infann sig som vanligt (mina ständiga följeslagare), men det kändes ändå bra att komma igång och att jag kände mig allt för vilsen bland kvadreringsregler och allt vad det heter. Det är som tur är relativt lätta uppgifter till att börja med så kan jag bara skippa slarvfelen ska det nog gå bra. Kanske kan återfå lite av den enkelhet jag hade för matte i yngre år.

Fick bevis på hur disträ och frånvarande jag är när jag besökte mina föräldrars boning idag. Min mor talade med mig, tydligen, men det märkte jag inte utan bara drack ur min kaffekopp, tackade för kaffet och reste mig om för att gå. Då första fattade jag att det kanske inte var min far hon pratade med utan att det var mig hon trodde sig föra samtal med. Pinsamt. Inte medvetet, men ganska osnyggt i vilket fall som helst.

Har kollat på Barcelona - Arsenal. Jäkligt spännande match! Höll på Barca så jag är nöjd med resultatet. Snöpligt för Arsenal, men man kan inte ta korkade utvisningar som van Persie tar. Inte första gången holländarens dåliga disciplin skadar laget. Men i övrigt minns man bäst Messis otroligt vacka ledningsmål i första halvlek. Inte många skulle ens komma på tanken att först chippa upp bollen över målvakten för att sedan slå i den lite lätt på volley, och ännu färre skulle göra det! I morgon blir det mer fotbollsgodis med Tottenham-Milan. Dags för Zlatan och tysta den aldrig sinande kritikerkåren? Ska bli spännande att se!

Från aska uppstigen

Fadern skulle inte börja med vedkapningen idag, kanske senare under veckan. Hade småladdat lite för att ta mig an de där bumlingarna på deras gårdsplan. Men de klarar sig ett par dagar till, sedan ska de få en lektion i vedkaperelaterat våld de sent ska glömma!

Fick tag på läraren idag. Det hade ju sina ganska logiska orsaker att jag inte fick tag på honom förra veckan. Det var ju sportlov. Nu är det i alla fall klart att göra den där "distanskursen" med matte C. Hade sådan totalt oförtjänt tur att de fortfarande brukar samma bok som när jag läste sist. Det kallas bonnröta, det.

Verkar vara riktigt nervösa dagar för en del av fabriksveteranerna. Det är ju denna vecka som de nya ägarna ska skicka ut brev till de personer de är intresserade av att knyta till sig. Själv känner jag mig mer som en åskådare än som delaktig, för det känns ju tämligen otroligt att jag är bland de tjugo (eller vad det nu var...) som ska få vara först ut och jag är uppriktigt sagt ointresserad av att om jag är bland de ytterligare 50 som de vill ska gå och vänta på att fabriken ska rampa upp produktionen i höst. Ett jäkla tjatter på Fejjan om:et är det i alla fall. Det kan man lugnt förstå. De som är lite äldre och har jobbat under de norska grobianmaffian (även kända som REC) upplever det nog som att det är deras enda chans till att få jobb relativt snabbt igen. Sitter man med hus och familj, lån och grejer är det såklart inte så man skrattar sig själv harmynt på något sätt och vis.

Denna vecka har jag - vad jag vet - inte ett skit inplanerat. Skönt. Men lite enerverande. Gillar verkligen inte att det blir för mycket dötid. Jobbsökandet är svårt att fylla tiden med iom att man redan nu uppvisar minst åtta av tio tecken på att vara en stalker mot presumtiva arbetsgivare, och så väldigt mycket arbeten är inte utannonserade heller. I alla fall som man har ens en teoretisk chans att söka. Får bli att räkna matte, kapa ved och kanske läsa någon bok under veckan när stunder gives.

I morgon ska det vägas in. En vecka med högkaloridiet (med mina mått mätt) ska få sin dom. Har varit både skönt och enerverande att få äta lite friare nu. Det blir lite mer flexibelt än lågkaloridieten, så klart. Förväntar mig att jag kanske gått upp kanske ett kalvkilo men att det kanske( förhoppningsvis) stannar där och sakta fortsätter neråt. Jag hoppas innerligen att jag kommer att orka fortsätta enligt planen att köra den här dieten i två månader och inte får totalpanik om inte vågen rör på sig (i rätt riktning).

Har förhandsbokat två spel idag. Battlefield 3 och LA Noire. BF 3 har jag längtat efter i flera år nu. Och när nu lite videomaterial på gameplayet är släppt blir längtan bara ännu värre! Svenska utvecklarna Dice anser att spelet innebär ett spelevolutionärt hopp i och med den nya grafiska motorn Frostbite 2. Jag bara hoppas att man lagt ner lite mycket energi på spelkänslan som det grafiska och tekniska. LA Noire verkar också bli något i hästväg. Man ska vara en snut under Hollywoods guldålder som ska lösa en massa problem. Man har tydligen använt sig av spelarens förmåga att läsa av ansiktsuttryck för att ta sig vidare i en utredning. En vansinnigt invecklad spelmotor för just ansiktsuttryck ska tydligen ha utvecklats. Och så är det ju Rockstar som ligger bakom spelet. Hela GTA-serien, Bully och senast Red Dead Redemption finns på deras samvete. Det säger en del om att det förhoppningsvis kan bli något värt att vänta på. LA Noire släpps 20:e maj och BF 3 har inte fått något satt datum ännu, men borde släppas under 2011:s andra halva.

Så har jag äntligen (!) sett klart på 24. En arbetskamrat tyckte att den var bra i fem säsongen, de resterande tre kunde man vara utan. Jag är böjd att hålla med. Det pinsamma USA-chauvanistiska patoset kunde man faktiskt leva med så länge storyn var hållbar. Det håll i sig i drygt fyra säsonger. Nåväl, jag har ödslat nog med tid på denna serie i tidigare inlägg. Kan dock säga att jag inte är nöjd med slutet. Förutsägbart...

Så vad ska man då kolla på nu? Jo! Jag kollade under min lunch på första avsnittet av zombieserien The Walking Dead. Verkar kunna bli precis hur bra som helst. "Bara" sex avsnitt av första säsongen men en fortsättning kommer till hösten. De har verkligen inte sparat med splattret, vilket så klart applåderas. Inga jättekända skådisar. Mycket bra!

Det börjar dra riktigt snålt kring regeringen och deras oanständiga arbetslinje. Kan inte säga annat än att jag välkomnar det med öppna armar. Men det borde kommit mycket tidigare, långt innan skitstövlarna valts till en ny mandatperiod. Det händer rätt som det är att jag träffar på personer som tillhör Alliansen som suckar djupt och innerligt när denna hatkampanj mot de sjuka kommer på tal. Inte ens de som ska representera partierna på gräsrotsnivå vill ta med tång i den här frågan. De vet precis om vilken annan person som helst att det är fegt och orättfärdigt att jävlas med de som är sjuka och svaga. Men vad hjälper det nu? Arbetslinjen är ju upphöjd till någon typ av oantastbar nivå där inget som helst ifrågasättande får förekomma. Någonsin. Blir ministrar ansatta i ämnet svarar de på politikers sluga vis aldrig direkt på frågan. Istället svarar de på frågor inte en käft frågat om. Det är heller inget som är unikt för Alliansens politiker men de har fan gått och gjort till någon typ av konstform. Jag antar att de förtjänar poäng för deras konsekvent motbjudande agerande i frågan. Ohederlighet känns som ett passande ord för att beskriva sakernas tillstånd i frågan. Ett av de senare offren råkar vara en TV-kock som inte bara drabbats av strupcancer utan som också blivit utsatt för de vedervärdigt hårda sjukreglerna.

Blodssöndag

Såg mitt kära Newcastle förlora mot Everton igår med 2-1. Såg bra ut i första med ledning genom Leon Best. Men kvitteringen genom Leon Osman gav dessvärre Liverpool laget momentum nog att kunna ta ledningen genom Jagielka på hörna. Jagielkas mål var svårt att försvara sig mot med tanke på den magnifika frispark Banes slog. Perfekt på ytan mellan backlinje och målvakt, och Jagielka kunde enkelt forcera in bollen vi ribban. Kvitteringsmålet kunde kan enkelt tillskriva ett passivt försvar, såg ut som under nerflyttningssäsongen där ingen ville ta tillräckligt ansvar. Nåväl, skatorna är alltjämt på nionde plats med två poäng upp till åttonde.

Såg idag på toppmatchen mellan Liverpool och Man Utd. Mycket underhållande, speciellt med tanke på att Liverpool tvålade till Manure med hela 3-0. Det var också en del tråkigheter i slutet av första med en horribel tackling av Liverpools Jamie Carragher mot Nani. Ryggmärgsreaktionen när jag såg tacklingen i realtid var att det ett rött kort, och när man ser repriserna är det svårt att hitta ett rödare kort. Full fart in mot Nani med en klinisk sulträff strax under knäet. Dessvärre blev det bara gult. Nani fick gråtandes bäras ut på bår. Fullt pallaver efter tacklingen men det lugnade ner sig efter ett tag. När väl spelet återupptogs var det tags för nästa skräcktackling. Denna gång var det Utds Rafael som hoppades in med dubbarna först mot Gerrard som kom undan med blotta försträckelsen. Blev det stökigt efter Carraghers tackling blev ännu värre efter Rafaels. På reprisbilderna såg man att Liverpools Maxi stämplade Rafael precis innan tacklingen i låret, vilket kanske kan förklara att det rann över för den unge brassen. Hursomhelst borde det varit ett rött kort på Rafael, men domare Dowd valde att bara visa gult. Skulle tro att han visste med sig att han inte kunde visa ut Rafael när Carragher tilläts vara kvar på plan. Maxis stämpling skulle också kunna gott och väl resulterat i ett rött kort, men han klarade sig helt utan bestraffning. Får bara hoppas att Nanis skada inte är allt för allvarlig, men ett benbrott är inte alldeles otänkbart.

Therion Aeon

Har följt en lite diskussionstrådar på ett av de forum som finns för viktopererade. Ämnet som varit hetare än vitfosfor från helvete är ett kommande Kalla fakta-inslag som snart ska sändas (till veckan tror jag...) om misslyckade viktoperationer, alltså med allvarliga komplikationer, och då inte att patienten inte skött sig och tycker att operationen är resultatmässigt misslyckad. Folk har varit skiträdda och oroliga för detta inslag. Skulle detta inslag sänt strax innan jag själv skulle opereras skulle jag nog inte reagera allt för positivt heller, men samtidigt måste man ju förstå att det är risker med all form av kirurgi. Varför viktoperationer skulle vara något undantag förstår jag inte riktigt. Jag kanske är lite kall, men jag tycker att det är bra om det kommer fram en annan bild av operationerna också. För det är väldigt mycket hej och hå och vad bra fint det går när man är opererad. Så är det inte för alla, och ska man göra ett sådant här stort och helt klart livsförändrande ingrepp måste man få hela bilden klar för sig. Det känns emellanåt som om att det är många som har en väldigt förskönad bild av vad det faktiskt innebär att bli opererad, att de stirrar sig blinda på resultatet och på så vis tappar fokus på vad som faktiskt är viktigt och verkligt.

Vidare är det många som tycker att det är jobbigt att behöva försvara sig mot de nära och kära som tycker att man utsätter sig för stora risker från början, och att sådana här inslag inte direkt gör klagokörerna mindre påträngande. Jag vet inte om jag tycker att TV 4 ska behöva ta ansvar för att folk har fördomar och lägger sig i sådant som de till syvende och sist inte har med att göra. Det är ett stort steg, det är ett viktigt steg, men det är fortfarande ett steg man måste ta själv. Ingen annan kommer att äta åt dig, ingen kommer att få ta konsekvenserna , ingen annan bär ansvaret. Det är bara du själv som får skörda vad du själv sått. Känns som om det är lite väl mycket problematisering. Låt folk snacka om de vill. Det kommer liksom inte gå att dölja när man väl gjort operationen i alla fall om man äter enligt föreskrifterna. Jag har väl själv inte varit den som vitt och brett basunerat ut att jag skulle operera mig innan men det var inget jag försökte dölja speciellt heller. Var det någon som undrade så var det upp till mig hur öppen jag ville vara, vilket inte var mycket.

Gjorde någon typ av chokladpudding av proteinpulver och standardmjölk igår. DoublePro med smaken Double Chocolate är grejer det! Väldigt användbart med tanke på att konsistensen blir väldigt tjock om man använder mjölk, speciellt om man går på minstadosen på 2 dl mjölk per portion proteinpulver (30g). Bara att skaka och ställa in i kylen minst en halvtimme. Blir så klart extra gott om man använder standardmjölk. Ska testa i morgon att göra en sats med 2 dl mini mjölk och 45g pulver. Antar att det blir till skaka riktigt intensivt i direkt och snabbt få ut allt i en tallrik/bunke innan det stelnar till. Borde bli som en kaka nästan när det väl tjocknat till. Har också funderat på vad som skulle hända om man kasta ner en sats i frysen ett par timmar. Det blir till att experimentera lite grann. Men i kväll tänkte jag testa en Gainer Pro-bar som jag köpte sist. 98g och 380 kalorier (!). Mäktigt som satan misstänker jag, men det är ju nästan 30 gram rent protein så det vore ju inte helt fel magen klarade av det.

Kollade på första och andra filmen i Underworld-trilogin igår. Det var länge sedan jag såg filmerna senast och hade helt klart glömt bort ganska mycket, faktiskt det mesta av filmerna. Att det var Kate Beckinsale i en snortajt latexdräkt och huggtänder hade jag av någon anledning inte glömt bort. Filmerna är ju helt klart oootroligt mycket bättre än Blade-serien, det är ett som jävligt säkert. Men det förmodligen att det är trevligare att titta på Beckinsale än en ganska begränsad Wesley Snipes. Mest för att Beckinsale är en betydligt bättre skådis än Snipes, och då gör inte Beckinsale någon större prestation. Eller ja, hon gör väl vad hon kan inom de ganska snava ramar hon har att röra sig inom. Snipes enda roll jag gillar är den han gör som rymling i U.S. Marshalls, men det är kanske mest för att jag är så förtjust i jaktfilmer. Ikväll blir det den sista Underworld-filmen, dock utan Beckinsale. Kanske ska kolla på Hellboy-filmerna under helgen under helgen också. Ron Pearlman is King!

Fick hem Behemoths live-DVD Evangelia Heretica i går. Älskar detta band som få andra. Hårt, dynamiskt, kaotiskt och intellektuellt utmanande. Få band är så målmedvetna och professionella som detta band. Sprungna ur Polens respekterade extrem-metalträsk med band som Vader som härförare har Behemoth slagit igenom internationellt ordentligt under 2 000-talet. Började som ett klassiskt black metal-band i början av 90-talet. Lät ungefär som de flesta BM-band från det forn östblocket. Men när man rekryterade en ny trumslagare i form av Inferno började det bli mer extremt och mer dödsmetall i musiken. Inferno visade sig vara något av en demontrummis som i princip gjorde att bara fantasin begränsade färdriktningen. Bandet har hela tiden drivits av Adam "Nergal" Darski. Redan som 16-åring skapade han bandet i Gdansk. Hela tiden har hans vision för bandet utvecklats till något större och mer än det varit tidigare. De senaste skivorna har placerat sig någonstans mellan death och black metal. Ena släppet lutar lite mer åt ena hållet, släppet efter lutar lite åt andra. På de senaste skivorna har Darski och hans manskap inkorporerat österländska skalor vilket ger musiken en hel del atmosfär och episk känsla. Andra band som tagit just det greppet ett par snäpp till är Nile och Melechesh. Man får känslan av att allt som har med Behemoth att göra är extremt genomtänkt. Allt från musik, konvolut-layout, videor, hemsidor, liveframträdande och texter. Just texterna är något jag personligen är fascinerad av. Liksom många andra extrema band har polackernas texter ockulta teman. Men det är inte de typiska satanshyllningarna, utan betydligt mer intellektuellt genomtänkt. Darski skriver mycket av sina texter ihop med en kuf vid namn Krzysztof Azarewicz, en auktoritet på det ockulta området. Många texter har thelemitiska teman, andra handlar om andlig styrka och liknande. Bandet har en klart antikristen image och har vid fler än ett tillfället hamnat på kollisionskurs med Polens starka kristna stat. Darski har blivit åtalad för att ha rivit sönder en bibel under en konsert i just sitt hemland. Han blev lyckligtvis friad men att det ens ledde till åtal är ju rent beklämmande. Men Behemoth är inte de första, och knappast de sista, artister som drabbas av de stockkonservativa myndigheterna i vårt södra grannland. De norska svartmetallarna i Gorgoroth fick allt det material man spelat in för en live-DVD i Krakow beslagtaget av myndigheterna. Scendekorationer med spetsade fårskallar och nakna människor fästa på träkors blev uppenbarligen mer än vad myndigheterna kunde tänkas tåla. Som frontman för ett så tillsynes diaboliskt band som Behemoth är Adam "Nergal" Darski sin image till trots hyr gemytlig som helst. Nästan alltid leende, artig och korrekt. Tycks sakna det är lite tröttsamma behovet av ett verka hård och cool. Så långt från "kvlt" och "true" som man kan tänkas komma. Och totalt professionell. På turnéer käkas det sallad och fysisk träning utförs utan pardon. Inte riktigt vad man skulle kunna förvänta sig av ondskefulla polacker i Hin Håles tjänst. Det är väl mycket tack vare denna inställning som de blivit så stora och framgångsrika som de blivit. Inget lämnas åt slumpen, allt planerat, total fokus. Men så har de också gått den långa vägen till där de är och dit de ska. Kuskat omkring på vägarna under embarmliga förhållanden större delen av deras karriär. Idogt turnerande och en sjuhelsikes liveshow. För var och en som sett Behemoth live kan bevittna att detta är ett riktigt band. The Haunteds Patrik Jensen sade under en TV-intervju i SVT att band som inte kan framföra sina låtar live inte är något riktigt band. I detta avseende är det få band som är så riktigt som Behemoth. Snortajt rent musikaliskt och ett uppträdande så animerat att det är svårt att tänka sig något bättre. Och detta är inte någon enkel musik att framföra. Musiken har en hel del tekniska låtar som skulle få mindre hugade band att överväga att hoppa över låten hellre än att sabba den live. Det finns också många atmosfäriska aspekter av musiken som andra band inte lyckas förmedla live som Behemoth med sin energi och sina sinnrika scenbyggen utan problem återskapar från skiva. All denna framgång kan så klart komma till ett abrupt slut. Och det gjorde det nästan när Darski fick diagnosen leukemi förra året. Men fan tro't om denne mans till synes orubbliga beslutsamhet verkar trotsa till och med cancer. En benmärgstransplantation genomfördes för inte så länge sedan och det verkar som om prognosen är god. Svårt att inte bli imponerad av viljan och kämparglöden hos denne man. En liten parentes i sammanhanget är den enorma uppslutning som uppstod kring Nergal och Behemoth när nyheten slog ner som en bomb. Fans startade egna stödkonserter för att dels få in pengar till den sjuke hjältens vård och framför allt se till att få så många benmärgsdonatorer som bara var möjligt. Ekonomiskt hade nog Nergal klarat sig men eftersom ingen av Nergals släktingar var lämpliga donatorer var nog just den del i hjälpinsatsen den viktigaste. Nåväl en donator hittades och transplantationen är genomförd. Det är rätt skönt att se hur mycket stöd som metalsamfundet kunde uppbringa för en sjuk kollega, hjälte och vän. Vi som gillar hårdrock brukar ju inte direkt stå högt i kurs hos gemene man men det är i sådana här fall som vi verkligen visar att vi är lika bra, om inte bättre än de allra flesta andra. Det finns ett brödraskap som existerar på en nivå få vet om. Får hoppas att allt går som det ska för Adam "Nergal" Darki. Nåväl, det är inte utan att man blir lie sentimental...

Tog mig en promenad i solnedgången. Mycket skönt. Lite högre tempo än sist, kände av knät lite mer också men det är väl bara naturligt i sammanhanget. Bara att fortsätta med stretchning och övrig träning precis som förut.

Sömn varde fienden

Sömn blev det lite sparsamt med i natt. Vaknade med den där bekanta känslan av att man drömt något obehagligt eller otrevligt, men kan inte för sitt liv komma på vad det kan ha varit. Hade också ont i vänsteraxeln när jag vaknade. Kan ha samband kanske. Gick i alla upp och pinkade, tog en slurk vatten och fortsatte sova oroligt. Fick mig i alla fall någon kvarts sömn under eftermiddagen.

Såg sista tio minuterna av stafetten i skid-VM under eftermiddagen. Slutade ungefär som väntat. Northug vann och betedde sig som en kass vinnare. Inget man direkt kan vara speciellt förvånad över. Norskens finish är helt jävlar enorm, liksom hans behov att dryga sig. Kaxig eller odräglig? Beror väl på om man är norsk eller inte, kanske.

Halvvägs genom säsong åtta av 24. Tycker att det är hög tid att någon av fienderna knäpper agent Jack Bauer. Vet inte om säger mer om mig eller serien att jag sedan mitten av första säsongen mer än gärna vill se Bauer dödad. Man borde ju rimligtvis hysa någon typ välvilja mot den tänkta hjälten, men det går bara inte att tycka om Jack Bauer! Tortyr som sitt främsta redskap, tillsammans med någon typ av patologisk patriotism. Allt är tillåtet när det ääälsaskade USA ska skyddas mot allsköns otrevliga typer. Ett plus är väl att Bauer inte se ut som en klassisk actionhjälte. Inte för att Kiefer Sutherland ser grotesk ut utan att han ser ganska normal ut. Men i övrigt känns karaktären så jävla stereotyp att man blir illamående. Och detta ständiga väsande och morrande! Antalet repliker som den genomsnittlige karaktären av hankön levererar med normal röst är ytterst lätträknade. Det är känns inte så lite krystat.

Och i vanlig ordning är det alltid ryssar eller muslimer som i farten. Inte alltid den som är högst upp i den ständiga myriaden av intrikata konspirationsteorier, men alltid villiga att ge USA en spark om tillfälle ges. Det är ju inte helt förvånande att en del muslimska intresseorganisationer reagerat mot FOX porträttering av muslimer i serien. FOX är ju som bekant konservativa på ett sätt som får deras muslimska motsvarigheter att hamna på talibannivå. Samma typer av stolpskott som på allvar tror att Gud skapade jorden för typ 6 000 år sedan eller nåt. Inte helt stabila personer alltså. Men att vara konservativ i USA är ju lite grann som att bli klassad som dum i Sverigedemokraterna. Inte på smått vis, med andra ord.

Själmordsmässigt misslyckande...bevisligen

Var hemma hos mor och far i dag. Såg att de införskaffat ett par lass med ved. Har aldrig varit speciellt förtjust i att kapa och klyva ved tidigare. Men nu kände jag att det faktiskt inte tog emot när jag tänkte på att det fanns möjlighet att göra något vettigt ett par dagar. Blir nog jag och min far som tar sig an den där högen till veckan. Passade också på att göra ett nytt försök att fotografera päronas hundar, men det visade sig återigen vara för svårt att få dem att ställa sig i rätt "pose", men det blev ett och annat bra foto ändå.

Läste att Anders Borg tror att arbetslösheten kommer att nå 80-talets låga siffror. Jah! Det är känns verkligen betryggande, speciellt med tanke på det är vårt nya prästerskap Ekonomerna som smekt varandras spåkulor och kommit fram till detta. Det har snackats om full sysselsättning och så vidare. Termen full sysselsättning betyder inte riktigt samma sak som tidigare, tydligen. För i den ekonomiska diskursen har det betytt att full sysselsättning var en ekonomisk prioritering där inflationen var den andra. Eller kanske snarare en prioritering av att hålla inflationen nere genom att använda räntan som dämpare genom att höja den. Och höjer man räntan blir det som resultat en höjd arbetslöshet. Och själva arbetslösheten blir som en ytterligare inflationsdämpare så till vida att hotet om arbetslöshet leder till lägre krav om löneförhöjningar, förmåner och trygghet. Detta tycker arbetsgivarna är alla tiders eftersom det sparar dem en massa pengar. De negativa sidorna av saken är dessvärre långsiktiga (och där med negligerbara) och mjuka. Alltså så som exempelvis försämrad hälsa pga av sämre arbetsförhållanden, lägre levnadsstandard och en otryggare anställningsvillkor. Kortsiktighet är sällan något som gynnar någon annan än de som vill ha snabba och stora vinster. Att tänder ljuset i båda ändar spelar ingen roll eftersom man redan sitter i maktposition där man kan med enkelhet kan ta in nya ljus att lysa upp världen åt dem. Slit och släng. Vanligt folk kan inte låta sig vara humankapital längre. Skulle inget hellre än att beskylla Alliansen för allt men ska man vara ärlig började detta redan för tjugo år sedan. Och under denna tid har det suttit både socialdemokrater och moderater vid rodret. I långa loppet hotas LAS av denna utveckling eftersom det i det nuvarande klimatet är de unga som drabbas extra hårt av dessa regler. Det skulle inte vara några problem om man verkligen hade full sysselsättning som prioriterad väg, eftersom de unga som blir av med jobbet inte skulle några värre problem att få nya jobb. Men nu när man är så rädd om inflationen blir de unga som en andra klassens arbetare eftersom de aldrig tar sig in på arbetsmarknaden annat än som inhyrda och i pissiga serviceyrken där de systematiskt nävknullas av vedervärdiga arbetsgivare som inser att de har ett B-lag de kan behandla precis som de behagar. För ungdomar vill så klart försörja sig själva, ty så pass mycket moralisk fiber har de, så då får man ta de jobb man kan tänkas bli erbjuden. Förr var det bara de allra mest korkade och arbetsskygga som hamnade på jobb i stil med McDonalds och liknande. Nu är det de drivna och kompetenta som jobbar där. För nu är det inte frågan om bra eller dåligt jobb. Nu är det frågan jobb eller arbetslöshet. Och vad händer? Inte mycket, för de är de medelålders medelklass som redan sitter säkra både med ekonomi och trygghet på arbetsmarknaden. De tänker bara på sig och sitt, röstar för skattesänkare och välfärdsslaktare (och i vissa fall rasister). Tycker att ungdomarna är lata och att de får se till att arbete lite hårdare så ska de se att de nog får jobb. Och politikerna då? Jo, de fortsätter sjunga de parasitära arbetsgivarnas lovsång eftersom de ger ungdomarna jobb. Att de blir behandlade som kreatur och i värsta fall som ett disponibelt kugghjul som kan bytas ut som det inte passar (oliktänkande) eller går sönder (utsliten), det är minsann inte deras problem. Eller rättare sagt, det är inte deras målgrupp som blir själsligt och fysiskt skändade, så varför bry sig? Man blir fan mörkrädd för mindre...

Tror jag börjar får känningar av magkatarr. Magen har inte varit sig lik på snart en månad. Känns i sidan och får en massa gaser i höger och vänstervarv. Det är väl någon del i tarmsystemet som är osynkat med helheten. Märks och på att toalettbesöken blir väldigt slumpmässig från att ha varit väldigt förutsägbara innan. Tror inte det mina dietexperiment som är orsaken. Känner igen en del av symptomen sedan sist jag hade katarr. Får bli en tur till apoteket i morgon så jag kan införskaffa lite Omeprazol.

Höll på att få en smärre hjärtinfarkt när jag fick ett bra på posten från min gamla arbetsgivare. Eller kuvertet var i alla fall därifrån. Till saken hör att det gått ut information om att de innan nästa veckas slut ska ha gått ut brev till alla som är av intresse för att anställas på nya modultillverkningsföretaget. Men jag kom rätt fort på vad det var i kuvertet innan jag öppnade det. Det var ett presentkort jag fått för mina insatser i fackklubben. Hade nästan glömt att facket hade tillåtits gå lös på kontorets frankeringsmaskin innan fabriken slog igen. Men ett presentkort är aldrig ovälkommet. Speciellt då jag ska in till stan i morgon och handla. Vem vet, kanske man får användning av kortet...

Testade Keldas Soul in a cup (Mild tomatsoppa m. krutonger) till kvällsmat. Det var inte värst mycket protein i soppan så jag hade i 50g vegetarisk färs. Det, tillsammans med krutonger, utgjorde en riktigt god soppa. Det blev väl drygt 3 dl ren soppa plus dryga 70g färs och krutonger. Mätt blev jag på ett behagligt sätt, var lite nyfiken på hur det skulle bli med tanke på att det rent volymmässigt är mycket mer än vad jag annars äter men soppan hann väl rinna undan tillräckligt. Mycket bra. Och gott!

Kollade på Debatt i kväll. En bloggerska vid namn Kissie medverkade i egenskap av ung bloggare och de värderingar de skapar och hurvida de är förebilder osv. Kan ju inte påstå att hon var speciellt förtroendeingivande. Är det personer som henne som unga tjejer ser upp till kommer det bli en rätt efterbliven generation unga kvinnor på väg upp. Av någon anledning var hennes bror med också. Hade tydligen också någon typ av blogg. Han lär väl inte skrapa ihop så värst många högskolepoäng framöver annat en hand full A-kurser, om man säger så. Och så var Big Brother på tapeten igen. Tydligen är det någon stackare som fått någon sorts psykbryt efter att ha medverkat i programmet. Känns väl som om man är en kandidat för en handfull olika diagnoser om man ens söker till det där spektaklet, så det är väl ingen värre chock att det är någon av deltagarna som klappat ihop. Och produktionsbolagen skrattar hela vägen till banken. Gråter kanske en passande skvätt om någon journalist korsar deras väg.

Retards unite!

Stön och porr(krig)...

Lyssnade på P3 Dokumentärs inslag om 90-talet porrkrig idag. Mycket intressant, väldigt egendomlig värld måste jag säga. P3 Dokumentär är kung. Now you know.

Ingen styrketräning idag. Istället blev en massa skön förbränning/konditionsträning. 45 minuters intervallkörning på träningscykeln som framkallade en massa svett och flås. Gött väl. Och sedan tog jag mig en promenad på eftermiddan för att testa knät. Till saken hör att jag stretchat den där struliga senan utanpå låret. Tog mig nog fem kilometer innan det började kännas i knät på det "dåliga" sättet. Det kändes mycket i benet överlag. Det drog både här och där på alla håll och kanter. Inte direkt smärta utan lindrigare obehag. Så det får väl kallas för att skapligt fall framåt. Speciellt att det bara gjorde ont i 200 meter. Så det får nog bli en promenad i helgen igen. Det är framför allt mentalt som dessa små utflykter gör nytta. Frisk luft och friskare tankar.

Verkar som om Big Brother-hysterin inte är så stor som jag var rädd att den skulle bli. Hela den där företeelsen av efterbliven voyeuristisk pissentertainment får mig att tänka på seriemördaren Charles Panzrams bevingade ord: "I wish all mankind had one neck so I could choke it!".

Get this or die!!

Påbörjat fas 2 i mitt viktexperiment. Skönt och spännande men förenat med en hel del ångest. Vet hur många gånger jag har reviderat min ätplan för dagen. Trodde att jag hade bestämt den sedan tidigare men det visar sig inte vara helt korrekt. Har försökt göra upp morgondagens matintag. Men jag hinnor nog ändra det också min 300 gånger innan jag somnar i morgon kväll.

Det bästa med att jag ska äta mer kalorier nu är att jag är lite friare med att testa lite andra varianter av födosammansättningar. Till exempel har haft nöjet att idag testa Quorns nya Middagskorv. Inte alls så dum faktiskt. Ser ut och påminner om falukorv, vilket jag antar är tanken. Smaken är så klart inte riktigt som falukorv men det är ganska uppenbart att smaken ska vara åt det hållet. Hälsans kök har också en ny korv, Soja-Chorizo. Kollade på näringsinnehållet och höll på att ramla raklång. 300 kalorier per 100g, alltså drygt 200 kalorier per korvusling! Men så var det typ 25g fett per 100g också. Känns som om de imiterat näringsinnehållet i vanlig korv lite väl mycket. Jag gjorde annars en rätt god frukt blandning bestående av äpple, banan och smaksatt Keso. Kommer göras många fler gånger. Fibrer, kolhydrater och en massa proteiner från Keson. Tror att det är något att satsa på efter träningar! Har också testat en energi/proteinbar som jag köpte häromdan. StarNutritions GoodLife. Mycket god! Den är ganska lik Dalblads bars men påminner också en del om Nutriletts dito, men är mycket godare än den senare. Bra att ha lite grann att välja på.

Var på KS idag också. Inte några värre saker att rapportera.

Har fortfarande kvar känningar i axlarna. Testade att köra armhävningar idag, men hoppade över dipsen. Har lite känningar i leden nu, så det känns väl sådär. Körde en kvart på testcykeln så att det blev ett träningspass värd namnet. Blir trekvart på cykeln i morgon plus en promenad på det.

Nu vet jag varför läraren inte gick att få tag på. Orsaken stavas S-P-O-R-T-L-O-V. Epic fail.

Kollat på Chelsea - Manchester Utd. Mycket bra match. Välförtjänt seger för Chelsea. Hade en massa härliga och kontroversiella situationer. Straffar, utvisningar och tjuvnyp i höger och vänstervarv. 2-1 till Chelsea hursomhelst.