Julafton!

Julaftonskväll. Mat, kakor och klappar. Maten är avklarad till ena halvan. Kakorna är slukade och klapparna är utdelade och mottagna. Sitter och funderar lite på vad jag ska kolla på för film(er) under julaftons avslutande timmar. Finns ju åtskilliga att välja på.

Fick ett set med stavmixer/matberedare av mina föräldrar. Väääldigt välkommet måste jag säga! Hade tänkt kolla efter en stavmixer att under mellandagsrean, men nu slipper jag alltså det och fick lite extragrejer utöver vad jag tänkt köpa själv! Själv delade jag ut klappar i form av presentkort till modern och en bluetooth-slinga till fadern. Tror att presentkortet blev inhandlat på fel inrättning. Får försöka göra detta fel rätt under veckan.

Det är både skönt och lite töligt att ha en så pass liten närmaste krets som jag har. Det blir i och för sig billigare, men att lägga pengar på saker som personer jag tycker om kan få nytta av är inget jag har ett dugg emot - tvärt om. Men samtidigt kanske en större samvaro skulle vara mer givande och så. Men vi har aldrig varit en speciellt stor eller gemytlig släkt så det är väl som det är. Trots att farsan har sex syskon är de mer främlingar än blodssläkt för varandra. Lite tragiskt, men jag är å andra sidan inte förvånad. Det märket väldigt väl vilken pissig sammanhållning de hade när farmor dog och allt skulle delas upp mellan dem. Då märktes det verkligen vad de var gjorda av och att blod inte var mer värt än vatten. Det trodde jag inte innan. Men det verkar som om farmor och farfar var kitet som höll dem samman och när kitet försvann kollapsade allt. Så på så vis skulle är det förmodligen lika bra att var och en håller sig på sin kant, det är ju totalt jävla värdelöst att tvingas umgås med personer man ändå inte vill vara med. Ibland kanske det kan vara lika att inse att blod inte ska få ha så stor betydelse. Jag vet inte... men jag är hur som helst extremt glad att jag har både min mor och far i livet och relativt krya och pigga. Alternativet vill jag inte ens tänka på. De har gett mig så otroligt mycket att jag inte vet hur jag ska kunna återgälda allt.

Så nu vankas det kvällsmål samt ångest över att jag äter godis. Fucked up mind in a fucked up world... Merry fucken christmas!

----------(SENARE SAMMA KVÄLL)-------------

Det fick bli Wallstreet: Money Never Sleeps som fick stå som film #1 för kvällen. Inte lika bra som ettan, så klart, men sevärd ändå. Shia LeBeouf har rollen som den unge förmågan som spelar mot Michael Douglas sluga veteran Gordon Gecko. Antagonist för denna upplaga spelas av Josh Brolin. Lite kul att Charlie Sheen dyker upp som Bud Fox också i en kortare sekvens. Ämnet är tacksamt i och med att handlingen utspelar sig bland finansfolk på Wall Street (duh!) under början av den finansiella kris vi nu befinner oss någonstans i. Sensmoralen är som vanligt uppenbar.

Tittade på ett avsnitt av serien Mad Men tidigare under dagen. En serie som har fått ett välförtjänt gott rykte. Det är alltid någon aspekt av serien som fångar ens intresse på något vis. Är det inte det ständiga rökandet så är det den gubbslemmiga sättet männen beter sig mot kontorets sekreterare. Och en massa annat därimellan. Det är sällan som filmer eller serier lyckas så väl i att kännas så otroligt autentisk och sann mot den tidsepok som den ämnar spegla. Deadwood är ett annat exempel på hur man kan lyckas skapa en känsla och atmosfär som gör att man känner riktigt kan känna saker som lukter och smaker hemmahörande till den berörda epoken. Jag fick också en naggande fråga besvarad idag. Jag har plöjt igenom alla tre säsongerna av bikerserien Sons of Anarchy och tyckt mig känna igen skådisen Maggie Siff som spelar dr Tara Knowles men inte för mitt liv kunnat placera henne. Idag fick jag klart för mig vart ifrån jag kände igen henne - Mad Men! För att sy fast ytterligare lite lösa trådar så återfinns två andra mycket kompetenta kvinnliga skådisar i både Deadwood och Sons of Anarchy: Paula Malcolmson som spelar horan Trixie i Deadwoodoch Maureen Murphy i SoA samt Robin Weigert som spelar Calamity Jane i Deadwood och Samcro:s advokat Ally Lowen i SoA. Två skådis som man borde få betydligt mer av!

För att återgå till Mad Men och all hype omkring den. Tyvärr diskuterar man inte den unkna kvinnosynen och manssynen. Istället missar man totalt poängen och gör mer eller mindre samma sak som de sexistiska männen i serien - nämligen fokuserar på kroppar! Och ingen kan väl ha missat alla skriverier om Christina Hendricks normbrytande kropp. För Hollywood normbrytande kropp, kanske är bäst att säga. Det är som om det inte finns kvinnor som har väl tilltagna kurvor runt om i världen. Hon är exotisk och mystisk i sin yppighet. Kan det vara att hon faktiskt tycks visa sina kurvor utan att visa ett uns av skam? Frågan är ju om hon skulle ha kunna slagit igenom så stort som hon gjort om hon in fått det utrymme som hon fått i en sådan serie som just Mad Men som porträtterar en tidsålder där kvinnoidealen var större. Hendricks har ju varit med i en hel del andra serier som exempelvis Firefly och Life (både dessvärre nedlagda). Så hon är uppenbarligen mer än bara kurvor. Som sagt är det tråkigt att väldigt mycket fokus hamnar på just hennes avvikande kropp. För det är så mycket kvalité i övrigt i denna serie så att det borde bli tidsnöd att ge allt den uppmärksamhet som det skulle förtjäna. Det finns en del paralleller att dra till vår samtid och att det fortfarande finns kvar en hel del spår av dåtid i vår nutid som vi inte kanske vill erkänna för oss själva att de fortfarande är kvar. Men när nästan alla media är mest intresserade av att sprida sina bilder från röda mattor runtom i världen så blir det en ganska retarderad bild av Mad Men.