Igår kväll kollade jag klart på den sista delen av miniserien "The Company" om CIA. En hel del bra skådespelare av respektabel rang så som Chris O'Donnell, Alfred Molina och Michael Keaton figurerar genom alla seriens tre delar. Det enda jag är lite tveksam till är make-upen i den sista delen där samtliga karaktärer är till åren komna. De ser helt enkelt inte så värst gamla ut, eller snarare att det syns att de är gjorda gamla. Men det är å andra sina väldigt sällan man ser lyckade make-upjobb av den typen. Med tanke på att det är Ridley och Tony Scott som står bakom skapelsen borde det finnas finansiella muskler för att kunna fixa dylika ting. Handlingen är som vanligt väldigt amerikansk och apologetisk, med naivitet som syndabock över alla misstag - och de är många till antalet - som CIA gjorde under kalla kriget. Men inget provocerande korkat, utan ungefär vad man kan förvänta sig.
Efter detta fick jag för mig att kolla på den första "Harry Potter"filmen. Jag har aldrig läst böckerna eller sett någon av filmerna så jag visste inte riktigt vad jag skulle få uppleva. Varför jag inte utsatt mig för Rowlings unge trollkarl och hans äventyr har helt enkelt varit för att det känts som om det var lite för barnsligt. Barnsligt är det, till viss del. Annars var det ganska mycket som var rätt mörkt och inte helt sockersött och halvkorkat. Filmen är ruskigt snyggt gjord. Skådespelet tyckte jag faktiskt var riktigt bra med tanke på ensembelns ringa ålder. Jag ska definitivt ta mig en titt på de andra filmerna också. De ska, enligt pålitliga källor, bli mörkare och mörkare allt eftersom. Och mörker lyser alltid upp tillvaron en smula. För att citera Deathstars "Cyanide" "So let the dark do what the dark does best. Let there be darnkess!"
Nej, nu ska det blir fotboll! Stormatch mellan Arsenal och Manchester United. Inte lika hett som förr i tiden när båda lagen förfogade över en ett antal fullblodspsykopater var, men det lär bli underhållning likväl!
Efter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar