Tröga skator…

Gael Bigirimana, framtidsman för NUFC

Kollade på mitt Newcastle igår när man mötte Aston Villa på hemmaplan. På det hela taget en besvikelser eftersom man bara fick 1-1. Det märks att laget inte spelar riktigt som man skulle önska, vare sig offensivt eller defensivt.

Det defensiva problemet märktes under större delen av matchen och speciellt väl när Kieran Clark kunde nick in Villas 1-0 totalt ohotad mellan Coloccini och Taylor som både missade markeringen totalt. Så var det lite grann under hela matchen, att försvaret kändes väldigt svajigt och faktiskt lite grann som det var under säsongerna där det var som sämst. Stirrigt, panikartat och hysteriskt. Inte riktigt så illa då förr, men tendenserna fanns där.

Offensiven var inte direkt så solid som man skulle önska heller. Periodvis såg det skapligt ut i andra halvlek med läckra kombinationer och individuella prestationer. Men oftast blev det väldigt mycket långa bollar mot Ba och Cissé, vilket visade sig vara ganska meningslöst då ingen av dem vann speciellt många nickdueller eller kunde springa ifrån sin uppvaktning när långbollen gick bakom försvaret. Antingen behöver Cabaye befinna sig närmare sina forwards eller så behöver Ben Arfa skär in mer så att man får en rättvänd spelare som kommer i fart mot motståndarnas backlinje. Nu var det ett enormt hav centralt mellan anfall och mittfält som Aston Villa, givetvis, inte hade några problem att dominera. Och när väl det övriga passningsspelet krackelerade och bollen tappades högt uppe på Villas planhalva kunde med med sin omställningar alltid anfalla mot en kollapsad svartvit backlinje som fick falla eftersom mittfältarna var på fel sida bollen när bollen förlorades. Samtidigt kom inte backarna tillräckligt högt upp för att kunna ställa offside eller bryta det raka passet till forward. Att förlora boll på rätt stället är faktiskt en ganska viktig del i spelet. Men när en del spelare i mentalt i anfall och det andra mentalt i försvar blir det vare sig bra anfallsspel eller försvarsspel.

Men en kvittering av Guds nåde fick vi i alla fall beskåda. Den alltid lika sevärde Hatem Ben Arfa stod för en individuell aktion som mycket väl kan vara med som säsongens mål när säsongen avslutas. 30 meter från mål, på vänstra sidan av offensiv planhalva tog fransmannen emot boll i lugn och ro. Petade den en liten bit i sidled mot mitten och klippte till bollen som borrade sig upp i bortre krysset. En blixt från klar himmel! Villas målvakt Brad Gusan, som var riktigt bra, var chanslös att kunna göra ett jota mot Ben Arfas högerkanon. Ben Arfa är en av få spelare som övertygat i den svartvita dressen och det bådar onekligen gott för resten av säsongen. Matchen mot Tottenham visade exempelvis att spelare med Ben Arfas kvalitéer är helt oumbärliga.

Newcastle fick en fin möjlighet att avgöra när Cabaye lossade högersläggan på frispark i slutminuterna men Gusan fick sträcka ut ordentligt för att kunna freda sitt mål. En riktigt bra frispark och en ännu bättre räddning. Gusan gjorde även en riktigt vass räddning på Papaiss Cissés skott i första halvlek där han lyckades reflexrädda skottet med fötterna och samtidigt få bollen till hörna. Ska Villa tacka någon för säsongens första poäng så är det helt klart Brad Gusan.

Efter att Danny Simpson fick sälla sig till skaran av skadade spelare i Newcastles backlinje fick det 18-årige förvärvet Gael Bigirimana göra sin debut i ligaspelet när han fick ta plats på mittfältet. Och det var i sanning en debut som gav mersmak. Som defensiv mittfältare gjorde han en gedigen insats med få misstag och många löpningar i defensiven. Speciellt en insats av hemjobb kommer mig till minnes när Darren Bent, i en av Villas många och farliga omställningar, fick ett gyllene läge att från straffområdesgränsen att avsluta. Men där kommer den lille intensive ynglingen Bigirimana med en uppoffrande glidtackling och kunde blockera Bents läge. Det bådar väldigt, gott för framtiden med en så pass ung spelare visa så fina karaktärsegenskaper. Extra viktigt nu när Tioté varit skadad i säsongsupptakten.

Alan Pardew fick idag sitt straff för att han i säsongspremiären mot Tottenham knuffade till den assisterande domaren när Newcastle gick miste om ett inkast. Måste säg att jag tycker att han kom ganska lindrigt undan. Bara två matchers touchline ban och £20 000 i böter. Inte för att knuffen var så väldigt hård eller att Pardew i övrigt var betedde sig aggressivt utan för att man normalt sett tar väldigt allvarligt på alla typer av fysiska övergrepp mot funktionärerna. Men FA godtog tydligen att Pardews ovillkorliga ursäkt. Man kanske ska ge Pardew viss cred att han inte försökt skylla ifrån eller förminska knuffen, det är möjligt att det har gjort att FA väljer en ganska mjuk linje mot honom.